Träbron över till Skeppsholmen kantas av fotograferande turister och flanörer med solglasögon. Raderna av gamla fartyg sträcker sig längs Norra Brobänken och vidare vid den östra delen. Utanför Skeppsholmsgården yr sågspånen, byggnaderna måste underhållas.

Statens Fastighetsverk meddelade i augusti att hyran på föreningens kaj höjs från 56 000 till 286 000 kronor per år.

– Jag tycker att det är magstarkt. Fastighetsverket verkar gå bananas på kultursektorn och chockhöja sina hyror, utan att se vilka man vill ha på Skeppsholmen, säger verksamhetsutvecklaren Jakob Naredi.

– Vi kommer inte att gå under, men det blir tufft med femdubblad hyra.

Skeppsholmen är ett av Stockholms skyltfönster.

Skeppsholmen är ett av Stockholms skyltfönster.

Emil Salmaso

Skeppsholmsgården har legat här sedan militären flyttade flottan till Muskö 1969. Hemgården har lokalkostnader för en smedja, verkstad, en bagarstuga, personal, restaurering och underhåll av fartyg. Hemgården arrangerar hantverkskurser och seglarkollon för ungdomar och varje sommar seglar de med den klassiska galeasen Shamrock – över 100 år gammal – upp längs Norrlandskusten.

– Ett nytt segel till ett fartyg kan kosta 50 000 kronor. Vi hyr ut lokalerna dagtid och håller kurser i dem på kvällarna. Måste vi höja kursavgifterna nu?

Jakob Naredi förklarar berättar för ett gäng turister hur de arbetar för att ta hand om Sveriges maritima kulturarv.

Jakob Naredi förklarar berättar för ett gäng turister hur de arbetar för att ta hand om Sveriges maritima kulturarv.

Emil Salmaso

”Blir som Pampas marina”

Gården har flera traditionella segelfartyg och hyr ut kajplatser till andra båtentusiaster.

– Vårt jobb är att få folk att mötas, oavsett hur gamla de är eller om de kommer från Järva eller Södermalm. Vi bevarar ett kulturellt arv och det är nu jag börjar bli bitter. Det finns säkert reklam- och arkitektbyråer som gärna skulle betala dyrt för ett flytande kontor här. Men vill de att Skeppsholmen ska se ut som Pampas marina?

Med på världsarvslista

Några mindre båtar från Skeppsholmens folkhögskolas båt- och skeppsbyggarkurser ligger och guppar i vattnet. Även på folkhögskolan är man bekymrad över hyran som landar på 120 000 kronor per år, enligt rektorn Eva Ripa Torstensson. Innan höjningen betalade de runt 21 000.

– Det är det helt nödvändigt att kunna disponera delar av kajen för att genomföra utbildningen. Båtbyggeriet och den speciella klinkertekniken har nyligen blivit en del av Unescos världsarv vilket vi är väldigt stolta över. Vår förhoppning är att höjningen kan reduceras, säger hon.

Det är rätt sällsynt att känna lukten av tjära i Stockholm. Inte på Skeppsholmen.

Det är rätt sällsynt att känna lukten av tjära i Stockholm. Inte på Skeppsholmen.

Emil Salmaso

Enligt Statens Fastighetsverk, SFV, har kajhyrorna länge varit för låga. Höjningen ska vara marknadsmässig och överens med vad Stockholms Hamnar och andra aktörer tar. Beroende på hur länge en verksamhets nuvarande avtal gäller kommer höjningen träda i kraft under året och fram till april 2024.

– Avgifterna har legat betydligt lägre än vad kajplatser kostar i övriga delar av centrala Stockholm. Eftersom kajavgifterna tidigare varit mycket låga stämmer det att den procentuella höjningen blir hög, säger Maria Uggla, pressekreterare på SFV.

”Kan inte särbehandla”

Det finns inga absoluta krav på vilken typ av verksamhet som får ligga på Skeppsholmen. Men i SFV:s förvaltningsprogram står det att området ska vara en mötesplats för kultur, hantverk, forskning och utbildning i en avspänd miljö.

– Vi förstår att det kan innebära ekonomiska utmaningar för en del. Men vi kan inte särbehandla någon hyresgäst och sätta en lägre hyra. Det är tydligt reglerat, säger Maria Uggla.

Delar av kajen vid Skeppsholmsgården och folkhögskolan renoverades nyligen av Statens fastighetsverk. "Men det är fortfarande delar som är ruttna och stora hål här och där", säger Jakob Naredi.

Delar av kajen vid Skeppsholmsgården och folkhögskolan renoverades nyligen av Statens fastighetsverk. "Men det är fortfarande delar som är ruttna och stora hål här och där", säger Jakob Naredi.

Emil Salmaso