Utgrävning. Ann-Mari Hållans Stenholm från Arkeologerna, en del av Statens historiska museer, visar schaktet som ska undersökas. Presenningen ska skydda mot häftiga höstskurar. Foto: Claudio Britos

Här grävs borgens hemligheter fram

För fjärde i året i rad undersöker arkeologer jorden runt Biskopstuna, den medeltida borgruinen i Österåker. Samtidigt har kommunen planer på att utveckla området för att locka fler besökare.

  • Publicerad 07:15, 8 sep 2021

I dag har man ingen känsla för att borgen har varit två-tre våningar hög.

– Nu gräver vi intill norra sidan av borgen, berättar Ann-Mari Hållans Stenholm, projektledare på Arkeologerna.

– Här grävde man även 1920 och 1972, men då gjorde man på ett annat sätt. Man kollade inte vad saker var och vilken funktion de haft. Nu ska vi tolka allt.

Exakt. Med GPS kan Lena Beronius-Jörpeland markera var olika fynd gjorts. Foto: Claudio Britos

Det som intresserar Ann-Mari och kollegan Lena Beronius-Jörpeland denna gång är resterna av en byggnadslänga utanför och kanske under borgen. Men vad byggnaden använts till kan de inte säga. Än.

– Det är för tidigt. Det kan vara en grundmur till ett äldre hus som föregått borgen, säger Ann-Mari.

Fynd från vikingatiden

Under de senast tre årens undersökningar har man kartlagt området runt borgruinen och funnit både en stenlagd gårdsplan och husgrunder. Förra årets stora fynd var ett kraftigt stolphål som tydde på att området kan ha varit bebyggt 200 år tidigare än man trott – redan på 1000-talet, i slutet av vikingatiden.

Tunaborgen kan vara betydligt äldre än man trott

Utgrävningarna visar också att borgområdet varit större än man tidigare trott, att det troligen funnits en smedja och att man höll djur på platsen.

Utgrävning av Biskopstuna/Tunaborgen. Arkeologerna Ann-Mari Hållans Stenholm och Lena Beronius-Jörpeland Foto: Claudio Britos

Med en manick på en stolpe märker Lena Beronius-Jörpeland ut fyndplatser med en exakthet som inte var möjlig när borgen undersöktes femtio år tidigare.

– Jag använder GPS för att kartera det vi ser av markformationer och de arkeologiska objekt vi gräver fram, berättar hon.

– Vi har tänkt att vi skulle kartera vallgraven och jämföra med de teckningar som finns.

Utgrävningarna bekostas liksom tidigare år av Österåkers kommun som har planer på att inte bara bevara utan även göra platsen till ett lockande besöksmål.

Nytt besökscentrum

Bland alternativen som tagits fram har kommunen valt att gå vidare med ett som inte bara nöjer sig med att skydda och bevara platsen, som i dag, utan även ska återspegla borgens ursprungliga funktion och utseende.

– Det är viktigt för kommunen. De ska satsa på en ny takkonstruktion. I dag har man ingen känsla för att borgen har varit två–tre våningar hög, säger Ann-Mari Hållans Stenholm.

– Vi vill levandegöra och göra det till ett attraktivt besökscentrum, berättar Arne Ekstrand (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

– Men inget är beslutat ännu. Vi ska göra ny förstudie och jobba vidare så att vi kan ringa in hur det ska tänkas se ut. Om vi har tur kan man börja bygga 2023.

Årets utgrävningar avslutas 10 september.

Vetgiriga. Arkeologerna Ann-Mari Hållans Stenholm och Lena Beronius-Jörpeland. Foto: Claudio Britos

Biskopstuna

Biskopstuna, även kallad Tunaborgen omnämns i skriftliga källor första gången i slutet av 1200-talet. Från Tuna drevs skatten till kyrkan in från hela södra Roslagen.

Under medeltiden tillhörde borgen ärkebiskoparna och var viktig för sitt strategiska läge vid en stor vattenled.

Under 1500-talet hade borgen en viktig roll i Gustav Vasas krig mot danskarna.

På 1920-talet återupptäcktes borgruinen som då var dold i en jordkulle.

Källa: Statens historiska museer

Visa merVisa mindre