Hans Mohlin öppnar grinden till inhägnaden mellan Karlsro och hembygdsgården. Innanför neonvästen har han en petflaska fylld med havre.

– Det här är min maracas, skojar han och skakar på flaskan.

Rasslet får ledarbocken Odin att lystra. Den närmar sig och får mumsa direkt ur handen.

I backen ned mot Ladbrovägen är det fullt med gamla fornlämningar och gravhögar från vikingatiden.

Den har vuxit igen och behöver röjas upp.

Men fornminnen är ömtåliga och trädgårdsmaskiner skulle förstöra dem. Då är betande getter bättre.

– Så förra året tog kommunen hit femton getter och frågade om vi kunde ställa upp som getherdar, berättar Hans Mohlin som är ordförande i den lokala PRO-föreningen.

Tolv killingar

Djuren kommer från föreningen Get2gether som driver ett projekt där de låter djur bedriva naturvård.

Fyra arbetslag sköter om getterna en vecka i taget och den här veckan är det Hasse och hans fru Kerstin och tre medlemmar till som morgon och kväll kollar att de mår bra, ger foder och vatten och ser över stängslet.

Tim heter bocken som är pappa till alla killingarna men har nyligen kastrerats precis som de andra bockarna.

I år är djuren nästan dubbelt så många: femton vuxna och tolv killingar.

Inne i den ett och ett halvt hektar stora hagen finns ännu en inhägnad. I natthagen har getterna ett provisoriskt stall.

Bakom stallet står en stor ask som en arborist just har beskurit. Trädet var skadat och det hade kunnat ramla ner grenar över djuren och göra dem illa.

Ett rejält lager grenar och kvistar från asken och andra träd bildar nu ett enormt smörgåsbord med färska löv att kalasa på.

Nyfiken på hög

En liten killing klättrar upp på toppen av lövhögen. Den heter Bruse och är bara tre veckor gammal.

Bruse lägger upp sina små klövar i knät på mig och är mycket nyfiken på kameran.

Han tycker om att bli klappad och jag får stryka hans lilla huvud där två fingerborgsstora horn börjar växa ut.

Förra året fick getterna skickas hem till Lidingö i förtid då någon hade klippt av elstängslet.

– Om det var en liten kille som fått tag i en avbitare och ville testa eller en missbrukare som trodde att det var koppar i tråden vet vi inte. Men det är ju ingen större upplevelse att klippa och det finns ingen koppar i tråden, säger Hans Mohlin. Det är helt meningslöst och kostar bara kommunen en massa pengar att reparera. Pengar som kan användas till något bättre.