Enligt Mitt i:s sammanställning (med statistik från SCB) fick 53 procent av treorna som gick ut från Grillska gymnasiet i Sundbyberg i våras, högre betyg i matte än vad de fick när de skrev nationella provet i samma ämne.
För Sankt Martins gymnasium var siffran 35 procent.
Erika Bosta, rektor på Grillska gymnasiet i Sundbyberg, känner igen att en andel av treorna gick ut med högre betyg i matte.
Eleverna på Grillska gymnasiet läser bara matte i ettan och för de ettor som skrev nationella provet förra året är skolans och Skolverkets siffra att 32,6 procent av eleverna fick ett bättre mattebetyg, enligt Erika Bosta.
Vad kan det bero på att elever får högre betyg i kursen än på nationella provet?
– Det kan delvis bero på att elever behöver anpassning som man inte har rätt till under nationella proven, till exempel längre tid på sig att skriva provet eller att man har någon diagnos som gör att man behöver provet tydligare förklarat för sig, säger Erika Bosta.
Maria Lilja
Alla betyg diskuteras
Erika Bosta menar att hon på individnivå känner till de elever som får ett högre kursbetyg än de fick på nationella provet.
– Jag och lärarna diskuterar alla avvikelser från nationella provet till satta betyg. Vi väger in vad elever presterat under hela året. Vi behöver ta hänsyn till all tillgänglig kunskap som eleven har, och har visat i kursen. Betygen sätts aldrig godtyckligt, det är en noggrann process.
Är nationella proven en bra eller dålig måttstock för att jämföra skolor?
– Det är svårt att svara på. Vi diskuterar ständigt betyg och bedömning. Nationella proven kan vara viktiga som en del i det man bygger betyget på, men det vore omoraliskt att bara väga in det provet. Det är inte heller så det är tänkt att fungera. Provet är ett komplement till det andra man gör i kursen.
Sedan i somras ska provresultatet på nationella provet ”särskilt beaktas vid betygssättningen”. Det innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget, men ”ha en större betydelse än andra enskilda underlag” och vara ett stöd vid betygssättningen.
Besa som går i trean på frisörprogrammet på Sankt Martins gymnasium är lite tveksam till att nationella provet ska betyda så mycket för betyget.
– På ett sätt är det dåligt med nationella prov. Det betyder mycket för betyget och det kan ju vara så att man får bättre resultat på andra prov, men att det ändå är det nationella som räknas mest, säger hon.
Besa tar studenten från Sankt Martins gymnasium i sommar. Foto: Maria Lilja
Maria Lilja
Eleverna på kommunala gymnasier i länet fick i snitt 37 procent högre betyg i matte än vad de skrev på nationella provet. För friskolorna är snittet 45 procent.
Många av Sundbybergs elever har också valt att gå på skolor i andra kommuner. Ofta på skolor i innerstan där betygsskillnaderna är bra mycket högre än i Sundbyberg.