Skolan ska ha 150 platser för elever med omfattande stödbehov, med speciellt fokus på elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF).

I samband med starten avvecklas det nuvarande systemet med centralt placerade lärstudios, som finns på nio kommunala skolor.

– Det är många skolor och elever som inte får det stöd de behöver i dag. Elever blir placerade i den lärstudio där det finns plats, utan att det nödvändigtvis matchar elevens behov. På resursskolan kan vi tillgodose fler elevers enskilda behov, säger Veronica Pagard (M), grundskolenämndens ordförande.

Hon ser att man framöver kan dela kompetens och personal på ett sätt som inte är möjligt vid exempelvis sjukdom i dag.

– Det är inte vem som helst som kan hoppa in i en lärstudiogrupp. Det här är personal som är kompetenta och utbildade i det området.

Men personalen i lärstudios måste söka tjänster på den nya skolan, varför då?

– Ingen kommer att förlora sitt jobb utan det handlar om att matcha personalen utifrån de specifika grupperna på resursskolan utifrån kompetens och utbildning, säger Veronica Pagard.

 Veronica Pagard (M), grundskolenämndens ordförande i Haninge kommun.

Veronica Pagard (M), grundskolenämndens ordförande i Haninge kommun.

Haninge kommun

V vill ha kvar lärstudios

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet sa nej till beslutet i grundskolenämnden. Vänsterpartiet ser en risk att skolor som har lärstudios påverkas negativt, när både personalkompetens och elevpengen försvinner.

– Vi säger inte nej till resursskolan, men vi säger nej till att ta bort lärstudios. Vi hade hellre sett att resursskolan blir ett komplement, eller att man åtminstone har kvar lärstudios en längre tid. Nu har de här eleverna inget att falla tillbaka på om det inte fungerar bra i nya skolan, säger Sevim Altunsayar (V), ersättare i grundskolenämnden.

"Varför har man inte frågat eleverna som går i lärstudio om det här är något som de faktiskt vill ha? Det är inte en barngrupp som är tre år, utan det är elever som går i upp till årskurs nio och kan ge sin uppfattning om förslaget", säger Sevim Altunsayar (V).

"Varför har man inte frågat eleverna som går i lärstudio om det här är något som de faktiskt vill ha? Det är inte en barngrupp som är tre år, utan det är elever som går i upp till årskurs nio och kan ge sin uppfattning om förslaget", säger Sevim Altunsayar (V).

Privat

Enligt Veronica Pagard finns en tydlig plan för övergången.

– Det är klart att det blir en omställning för eleverna att byta fysisk plats. Men jag har full tillit till att professionen kommer se till varje elevs individuella behov.

Saknar skolgård

Skolan ska ligga i de lokaler där utbildningsförvaltningen finns i dag, i Riksäpplet i Handen. Förvaltningen flyttar i sin tur i kommunhuset.

Vänsterpartiet är frågande till hur lokalerna ska anpassas från kontorslokaler till skola på kort tid, och hur en skolgård ska lösas.

Enligt Veronica Pagard ska lokalerna att inredas tillsammans med personalen.

– Man kommer att skapa det klassrum som behövs för den specifika elevgruppen för att det ska bli en bra lärmiljö, säger hon.

När det gäller skolgård menar kommunen att elevernas utevistelse kan se olika ut beroende på behov. Till exempel kommer Rudan, Söderbymalsskolans skolgård och parken vid Vikingaskolan användas. Arbetet med en skolgård för yngre barn är inte klart.

Haninge kommuns nya resursskola ska ligga i utbildningsförvaltningens lokaler i Riksäpplet.

Haninge kommuns nya resursskola ska ligga i utbildningsförvaltningens lokaler i Riksäpplet.

Anna Ludvigsson