Den 22 december slutade kvävesystemet i Neo-byggnaden på Karolinska institutets campus i Flemingsberg att fungera. Temperaturen steg i 16 av 19 kryotankar vilket ledde till att en mycket stor mängd forskningsmaterial som prover, cellinjer och biomaterial som samlats in under årtionden kan ha gått upp i rök, rapporterar Aftonbladet.
Dementerar sabotagerykten
Händelsen har polisanmälts av professorn och överläkaren Eva Hellström Lindberg. Hon menar att ansvarsfrågan är komplicerad eftersom alltifrån enskilda forskarteam till upphandlade företag spelar en roll i att frysfaciliteten ska fungera.
– Där känner jag att det behövs en utredning. Det kan finnas misstag i kedjan, som sen kan påverka skadeståndskrav till exempel, säger Eva Hellström Lindberg till Aftonbladet.
Efter fryshaveriet har rykten om ett medvetet sabotage spridit sig. Men enligt Elizabeth Raschperger, forskare och föreståndare på den drabbade avdelningen, finns det inga sådana indikationer. Det skriver KI på sin hemsida.
Värdefullt forskningsmaterial i kryotankar kan ha förstörts. Genrebild
Mostphotos
Hackerattack: ”Måste ställa sig frågan”
En anledning till att haveriet polisanmälts är den senaste tidens hackerattacker mot företag och myndigheter.
– Vi kan inte utesluta en hackerattack. Det finns inga direkta misstankar, men med tanke på vad som hänt så måste man ställa sig den frågan: Kan man ha påverkat systemet utifrån? frågar sig Eva Hellström Lindberg och säger till Aftonbladet att ett insiderjobb är uteslutet.
Om kvävepåfyllningen till tankarna inte fungerar ska ett automatiskt larm-sms skickas ut till ägare av materialet i frysarna. Men på grund av en driftstörning i larmsystemet fungerade inte larmet som det skulle den här gången, skriver KI på sin hemsida.
Karolinska institutet har dragit igång en egen haveriutredning efter fryskatastrofen.
Mostphotos
Tidigare falsklarm
Det finns en historik av falsklarm från frysar och kryotankar på Neo, bland annat på grund av för känsliga inställningar.
Larmsystemet fick en genomgång av leverantören och godkändes för fortsatt drift så sent som i november 2023. Men KI framhäver att systemet behöver ses över igen så att fryshaveri aldrig inträffar igen.
Förutom polisutredningen pågår även en haveriutredning där interna och externa aktörer medverkar. Det kommer enligt KI ta flera månader innan den är klar.
Prefekten: Kommer få långtgående konsekvenser
Inga patienter drabbas direkt av haveriet, men forskning i framtiden är hotad, enligt KI.
– De berörda forskargrupperna jobbar med att inventera förlusternas fulla omfattning. De analyser som gjorts hittills talar sitt tydliga språk: Haveriet kommer få långtgående konsekvenser för institutionens forskning inom de drabbade områdena, säger Petter Höglund, prefekt institutionen för medicin.
Notan för fryshaveriet beräknas landa på en halv miljard kronor.