När många brottas med hög inflation och stigande räntor ökar trycket hos pantbankerna. I montern inne på pantbanken i Skärholmen centrum ligger värdesakerna på rad bakom det kraftiga säkerhetsglaset.

– Vi har absolut sett ett uppsving kring belåningen. Ibland kommer personer in med en hel väska full med saker, säger Julia Öjes, butikschef på Sefina Pantbank i Skärholmen.

Här har nylånen ökat med fem procent sedan förra sommaren och antalet nya kunder har ökat med 20 procent.

Samtidigt har den totala summan för lösen minskat med nio procent sedan ett år tillbaka. Det innebär att allt fler ägare väljer att inte hämta ut sina saker igen.

– Många har det tufft just nu men har också blivit mer medvetna om att saker de har hemma som de inte använder faktiskt kan ha ett högt andrahandsvärde, och då vänder de sig till oss.

Någon har lämnat in assietter i glas.

Tom M Kronestedt

Porslin och konst

Det är inte bara fler som vänder sig till pantbankerna utan i dag ser man också en större variation på föremålen.

Guld och silver utgör fortfarande merparten av det som lämnas in – men nu har porslin, glaskonst och andra konstverk tagit sig upp på listan i Skärholmen.

– Oftast är det äldre föremål som folk har haft länge, säger Julia Öjes.

Det kan röra sig om porslin som har gått i släkten eller kollektioner man har samlat på och nu behövt få värderat.

I andra delar av Stockholm, som på Östermalm, har klockor, väskor och smycken från kända modehus i stället blivit allt vanligare att man lämnar in till pantbanker. Det handlar om exempelvis märken som Rolex och Breitling, eller Chanel, Louis Vuitton, Hermés och Prada.

Samuel och Jenny besöker pantbanken för att värdera ett guldkors.

Tom M Kronestedt

Fick 10 000 kronor

Samuel och Jenny tittar in på pantbanken i Skärholmen för att värdera ett guldkors. De misstänker att det inte håller för den karathalt som det är stämplat för.

Samuel har både pantsatt och handlat föremål på pantbanken, berättar han. Som mest har han fått 10 000 kronor.

– Det var kris. Det är klart att man pantsätter det man har då, säger han.

– Sedan har man ofta pengar i saker som man inte kan få pengar för så snabbt. Som i aktiefonder, i en bil eller i en lägenhet, säger Jenny.

Paret har inga lån vilket de är glada för med tanke på de höga räntorna.

– Men vi fick en hel del pengar som vi slösade, dumt som det var. Därför pantsätter vi. Annars har vi det bra men jag förstår verkligen varför folk pantsätter sina saker i dag, säger Samuel.

Lånar lägre belopp

På pantbanken i Skärholmen ser man dessutom att fler kunder lånar ett lägre belopp. Kanske just för att kunna betala den tillfälliga räkningen eller höjda bolåneräntan.

– Vi har ganska många kunder där genomsnittslånen är lite lägre. Det har varit så generellt här i Skärholmen men jag ser ett litet uppsving av det de senaste månaderna, säger Julia Öjes.

Men vad vet egentligen pantbankerna om vad deras kunder behöver pengar till?

En hel del, berättar Peter Sandberg som är Sverigechef och senior värderare på Pantbanken Sverige. Och det handlar inte bara om att, precis som på vanliga banker, i vissa fall ställa frågor enligt reglerna för penningtvätt.

– Det är ofta ganska personliga möten med kunderna. Många är stamkunder, och många är väldigt öppna och transparenta, säger han.

Gråter inte i kassan

Peter Sandberg säger att pantbanken alltid har kunder, även när konjunkturen är god. Skillnaden ligger i vad man behöver pengarna till.

– När räntan var låg handlade det lite mer om konsumtion, om att resa eller renovera. Nu är det lite mer tråkiga utgifter.

Att gå till pantbanken behöver dock inte vara så dramatiskt som det kanske låter i somligas öron, menar han. För en del är det en ren säljkanal.

– Ja, våra kunder behöver pengar. Men det är en fördom att de står och gråter i kassan, eller att det skulle vara ett misslyckande att gå till pantbanken. Många använder pantbanken som ett sätt att få sin vardagsekonomi att fungera.