Bromma

I Brommas lågstadieskolor låg lärartätheten under läsåret 2025-2026 på mellan 5 och 19 elever per lärare.

Som jämförelse hade varje lågstadielärare på Östermalm i innerstan under samma läsår ansvar för undervisningen av mellan 12 och 27 barn. I Järva undervisade en lärare mellan 7 och 14 elever.

Björn Öckert, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är inte förvånad över att det finns skillnader.

– I det svenska skolsystemet brukar man fördela resurser kompensatoriskt. Man ger mer resurser till svagare skolor och svagare elever, säger han.

Emilia Bjuggren (S), skolborgarråd, vill ha max 25 elever i lågstadieklasserna.

Angie Gray

Ett vallöfte från Socialdemokraterna är att minska klasserna på lågstadiet, till max 25 elever per klass.

– Varje lärare ska ha tid att se varje elev, säger skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S).

"Ökad lärartäthet"

Hon tycker att det är ett problem när klasserna är för stora, särskilt i de yngre årskurserna. Enligt skolborgarrådet har lärartätheten i Bromma under mandatperioden ökat från 15,2 till 13,1 elever per lärare.

– Det är för att vi varje år satt skolan först.

Framför allt ska man undvika riktigt stora undervisningsgrupper.

Samtidigt påpekar borgarrådet att en jämförelse av lärartäthet inte ger en rättvisande bild. Vissa skolor har specifika behov och har därför många fler lärare i vissa klasser.

Oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M), vill ha en klassdelningspeng, där skolor som lyckas minska klassernas storlekar belönas ekonomiskt.

Pekka Pääkkö

Andréa Hedin (M), oppositionsborgarråd, vill ändra på skolpolitiken om Moderaterna kommer till makten. Partiet vill införa en klassdelningspeng, där både kommunala och fristående skolor ska belönas ekonomiskt om de aktivt minskar klassernas storlek.

– I lågstadiet är det i dag vanligt med upp emot 30 elever per klass, mot ungefär 22 för ett decennium sedan, säger hon.

"Rimlig strategi"

Björn Öckert, skolforskare, ser lärartätheten i de tre jämförda stadsdelarna som ett resultat av skolpolitiken. Det statistiken däremot inte visar är att lärare som har de bättre formella kompetenserna finns på skolor där eleverna inte har lika stora behov.

Forskaren Björn Öckert anser att det som skolpolitiker i allmänheten inte brukar lyckas med, vare sig i Stockholm eller i resten av landet, är att få de mest kvalificerade lärarna att komma till skolor där eleverna har störst behov.

– De lärare som har de bättre formella kompetenserna finns på skolor där eleverna inte har lika stort behov av lärarhjälp. Det är inte jättestora skillnader mellan skolorna men de finns.