Märsta
Solens strålar studsar mot husfasaderna i centrala Märsta. Flertalet olika fågelarter försöker överrösta varandra och knopparna på träden har redan brustit ut i grönska.
Det är en av vårens vackraste dagar när Elissa Andersson sätter sig på en parkbänk för att berätta delar ur sitt liv som gjort att hon idag lever, hur hon påverkats av sina erfarenheter och vad som gör att hon känner uppskattning för små saker i vardagen. Sånt som andra människor kanske inte reflekterar över.
– Jag är så glad och tacksam, varje gång jag andas, att jag lever. Jag känner att jag är skyldig Sverige mitt liv och vill visa det med den här låten, säger Elissa Andersson.
Vi träffar artisten Elissa, som ursprungligen kommer från Iran och har släppt musik för den publiken tidigare. Nu har hon släppt en ny singel på svenska, där hon tackar Sverige för att hon fick komma hit.
Christian Lärk
Artist sedan länge
Elissa Andersson är en musiker från Iran, där hon släppt flera låtar. Nu bor hon i Märsta och släpper nu musik på svenska.
Jag är så glad och tacksam, varje gång jag andas, att jag lever.
Låten hon pratar om släpps lagom till nationaldagen och heter Sverige mitt hjärta mitt hem. Kort och gott en hyllningslåt till Sverige.
– Jag är från Östkurdistan i Iran men flyttade till Sydkurdistan i Irak och jobbade som människorättsförsvarare och programledare. Låten handlar om allt som jag har gått igenom och hur väl omhändertagen jag blev av Sverige, säger Elissa Andersson.
Tystad med tortyr
Under tiden i Irak blev hon utsatt för förföljelse och kom till Sverige som flykting med hjälp av FN.
– Inte en dag utan att jag tänker på det och kan fortfarande inte leva ett normalt liv.
Fortfarande i dag sitter de djupa spåren kvar i Elissa, och hon lider av komplex posttraumatisk stress.
Tonårsutvisningar
Elissa vill alltså hylla Sverige för att hon blivit så väl mottagen här. Samtidigt har samhällsdebatten den senaste tiden handlar om bland annat tonårsutvisningar och högre krav för att bli, eller förbli, svensk medborgare.
Elissa själv önskar att beslutsfattarna ska visa mer medmänsklighet när det kommer till dessa frågor, som hon tidigare arbetat med i Irak.
– Det är orättvist när tonåringar eller barn utvisas och föräldrar får stanna eller tvärtom, det påverkar för mycket i familjernas liv. Barn är barn, säger hon och fortsätter:
– Sedan förstår jag också att kriminella utvisas på grund av sina handlingar, vilket är något annat.
"Jag är så glad och tacksam, varje gång jag andas, att jag lever" säger Elissa Andersson.
Christian Lärk