Årstafältet

Vid Göta landsväg, den medeltida färdvägen som fortfarande korsar Årstafältet och klassas som fornminne, har en ny bro byggts. Märta Helenas bro.

Ewa Wallin, Anna Herou, Therese Zetterqvist Eriksson och Kristina Öberg lutar sig mot räcket.

Det är de som har döpt den.

Det känns viktigt att lyfta den lokala historia vi har.

För ett drygt år sedan föreslog de, oberoende av varandra, att den skulle heta just så när staden bad Mitt i:s läsare om hjälp att komma på ett namn. Tre av fyra är Årstabor. Kristina Öberg är Östbergabo och sitter även i stadsdelsnämnden där hon representerar Socialdemokraterna.

I räcket på bron syns ett M och ett H, som i Märta Helena, för den som tittar noga.

I räcket på bron syns ett M och ett H, som i Märta Helena, för den som tittar noga.

Angie Gray

Märta Helena Reenstierna har minst sagt en stark koppling till området. Hon är känd för "Årstadagboken" där hon ger en inblick i herrgårdslivet på Årsta gård i slutet av 1700- och början av 1800-talet

Guldpaket

På fredagseftermiddagen, innan den stora invigningen av den del av Årstafältet som numera är öppen för allmänheten, var det en namnceremoni vid bron.

– För mig är det här den riktiga invigningen. Det är ingen guldbro, men här är guldpaket, sa Jacob Hellgren, kommunikatör på exploateringskontoret, och lämnade över presenter inslagna i guldpapper till namngivarna.

Exploateringskontorets Jacob Hellgren delar ut guldpaket, innehållandes boken "Årstafruns dolda dagböcker" till kvinnorna som döpt bron.

Exploateringskontorets Jacob Hellgren delar ut guldpaket, innehållandes boken "Årstafruns dolda dagböcker" till kvinnorna som döpt bron.

Angie Gray

Inspirationen till bron är hämtad från en gammal ritning från 1915, för ”bro över Årsta dike”. Den nya är byggd i granitbeklädd betong.

– Nu när det byggs så mycket nytt känns det bra att kroka upp historien och att Märta Helenas namn får leva vidare. Så kanske någon frågar sig "vem var det?" i framtiden, säger Ewa Wallin.

Alla fyra som döpt bron vill hålla namnet levande.

– Det känns viktigt att lyfta den lokala historia vi har. Och Årstabor är väldigt lokalpatriotiska, säger Anna Herou.

Den del av Årstafältet som nu är öppen, med dammar, bryggor, broar, fågeltorn, en tillfällig lekplats och delar av parken, nås enklast via den nyöppnade gång- och cykelvägen längs Huddingevägen. Där fick Årstaborna njuta av operasång, tal och fika under tidiga fredagskvällen.

Årstafrun

Märta Helena Reenstierna, gift von Schnell (1753–1841) är känd som Årstafrun, och för sina dagböcker som hon skrev 1793–1839. Hon bodde på Årsta gård och umgicks bland annat med Bellman.

I dagböckerna får läsaren en inblick i livet som herrgårdsfru i slutet av 1700- och början av 1800-talet, samt aktuella händelser inom societetslivet under samma tid.

Märta Helena Reenstiernas grav finns vid Brännkyrka kyrkogård.

Källa: Nordiska museet / Wikipedia