Anslaget till bidrag för ideell läxhjälp ökade ordentligt mellan 2020 och 2021, från 20 miljoner kronor till 60 miljoner kronor.

I samband med ökningen fick Skolverket signaler om misstänkt fusk med statsbidraget, där vissa organisationer sökt medel för läxhjälp på falska premisser och att pengarna egentligen använts till annat.

Myndigheten beslutade därför att göra en fördjupad granskning av bidragsåret 2020.

Mitt i Järva har tidigare rapporterat om hur det hela ledde till att tre av de granskade föreningarna, varav två var skrivna på adresser i Järva, polisanmäldes av Skolverket.

Föreningarna ska enligt Skolverket helt ljugit om att de bedrivit läxhjälp, och medvetet ha lämnat in felaktiga uppgifter och falska fakturor.

Med stöd av den fördjupade kontrollen ändrade Skolverket sitt sätt att kontrollera redovisningen av bidragsår 2021, vilket ledde till att man sammanlagt återkrävde 14 miljoner kronor från olika organisationer runt om i landet. I skrivande stund har man fått tillbaka 5,5 miljoner av dessa.

– Det är dock viktigt att påpeka att vi inte vet hur stor del av summan som faktiskt är fusk, och att det är ganska naturligt med återkrav. Vissa kan till exempel ha planerat för att de skulle ha mer läxhjälp än vad de faktiskt kunnat genomföra och sökt bidrag för det, vilket de sedan blivit återbetalningsskyldiga för, säger Jonas Krantz, avdelningschef på Skolverket.

Vill se förändring

Med bakgrund av granskningen meddelar Skolverket att de vill se betydande förändringar i regelverket, för att motverka framtida fusk. Myndigheten har nu därför lämnat in en hemställan till regeringen om förslag på justeringar i förordningen som reglerar statsbidrag för läxhjälp.

– Vi föreslår att bidragen inte ska kunna gå direkt till ideella organisationer, utan endast till skolhuvudmän, säger Jonas Krantz.

I praktiken innebär det att ideella föreningar inte längre ska kunna ansöka om bidrag direkt av staten. Skolorna ska i stället ansvara för att identifiera behovet av att anordna läxhjälp i ett område, avgöra vilka elever som har störst behov av insatserna och sedan besluta om vilka organisationer som på bästa sätt kan lösa dessa insatser.

I ett sådant samarbete kan läxhjälpen följas upp direkt på ett annat sätt, tror Skolverket. Dessutom ska högre krav på lokaler ställas, där läxhjälpen antingen ska ges i skolans lokaler eller i lokaler för barnkultur i nära anslutning mellan skola och hemmet.

– På det här sättet hoppas vi kunna stärka samarbetet mellan skolor och seriösa föreningar som verkar i områdena. Skolorna ska redan i dag erbjuda läxhjälp och har erfarenhet av att göra det, ibland i egen regi, ibland i samarbete med externa föreningar, säger Jonas Krantz, och fortsätter:

– Hela syftet med det här bidraget är att öka möjligheterna för alla elever att utvecklas likvärdigt i sitt lärande, oavsett förutsättningar på hemmaplan och så vidare. Där anser vi att skolorna är bäst lämpade att bedöma vilka som är i behov av hjälp.

"De flesta sköter sig utmärkt"

I hemställan meddelar Skolverket även att man vill strama åt regelverket för vad bidragspengarna ska kunna gå till.

– Dagens regelverk medger exempelvis inköp av elektronik och det finns organisationer som lagt mycket pengar på den typen av utrustning. Vi vill att bidraget i första hand ska gå till personalkostnader, viss administration och mellanmål för en mer begränsad summa, säger Jonas Krantz.

Finns det inte risk att viktiga aktörer i områdena försvinner som en följd av förslagen?

– Jag förstår att det finns en oro för det, men systemet måste bli bättre, det är allvarligt att försöka fuska till sig pengar från staten. De flesta organisationer sköter sig dock alldeles utmärkt, och vår bedömning och förhoppning är att dessa ska kunna fortsätta verka i områdena genom samarbeten med skolorna.