Lastbilar med buskar rullar in på torget. Några träd har redan satts i jorden på Södermalmstorg.
– Jättebra, träden behövs för här är det ofta så blåsigt. Sedan tar stenbeläggningen upp så mycket värme, så lite skugga behövs, säger Karin Classon, som har stannat till med vännen Gun Almryd.
Kommande månad ska mycket planteras här. Bland träden som ska slå rot finns kinesträd, magnolia, ask och lönn. I blomväg väntar lagerhägg, gullviva och tulpaner. Över Mälarterrassens granitfasad ska klätterväxter slingra sig uppåt.
– Växterna är viktiga för att skapa rumslighet och skugga i ett allt varmare klimat. På Munkbron planterade vi träd förra året, så där kan man se hur mycket som kan hända på den tiden, säger Paula Mackenzie, landskapsarkitekt vid White arkitekter.
Måste stå emot mycket
När torget invigdes i somras tyckte många att det kändes kalt och ödsligt. Att grönskan har dröjt beror på att växtligheten mår bättre av att planteras på hösten.
– Inte en dag har gått utan att jag har fått en fråga om varför det inte finns några träd här, så det känns jättebra att de kommer på plats nu, säger Eva Rosman, pressansvarig vid Projekt Slussen.
Paula Mackenzie, landskapsarkitekt vid White arkitekter.
Victor Malmcrona
Lättskötta och motståndskraftiga
Riktigt vad som helst går inte att plantera här, mitt i stan. Dessutom är träden inte purunga, det äldsta är redan 18 år. Det är för att de bättre ska stå emot allt som ett välbesökt torg kan innebära.
– Det är ett näringsfattigt, kargt och varmt stenlandskap. Vi måste ha lättskötta träd som klarar det, och de är sällan inhemska, säger Eva Rosman.
Anders Österberg (S) och Eva Rosman, pressansvarig vid Projekt Slussen, var med när de första träden planterades.
Victor Malmcrona
Rödlistade arter
Inhemska växter hittas dock på taket till glashusen i Mälarterrassen – nära hälften av de blommor och växter som satts där är rödlistade svenska arter.
Anders Österberg (S), ordförande i exploateringsnämnden, är nöjd med nya Södermalmstorg. Han ser också fram emot att se hur det utvecklas kommande år.
– Grönskan har saknats. Den skapar ett biologiskt samband mellan Södermalm och Gamla stan, så pollinatörer kan ta sig mellan stadsdelarna. Det bidrar till den biologiska mångfalden, säger han.
"Vi tror på det här," säger vännerna Karin Classon och Gun Almryd om den grönska som planteras på Södermalmstorg.
Victor Malmcrona
Arkitekten om hårda Slussen-kritiken: "Känslosamt"
Sågningarna av nya Slussen har haglat den senaste veckan. Området har kallats "missfoster", "urbant bakvatten och "under all kritik".
– Många som nu är kritiska kommer att få äta upp sina ord, säger Jan Valeskog (S).
Fredagens invigning av Södermalmstorg och Mälartrappan var en glad tillställning. Många var positiva till det nya, men i flera insändare och krönikor har nya Slussen sågats vid fotknölarna.
"Den tidigare Slussen framstår som ett humanistiskt och estetiskt mästerverk i jämförelse med detta missfoster till stadsplanering," löd en insändare i Dagens Nyheter.
Södermalmstorg har utsikt över Gamla stan och Mälaren.
Angie Gray
Komplext projekt
En krönika gjorde gällande att nya Slussen var ett "urbant bakvatten" och att Mälarterrassen var en "stel mur som skymmer sikten från Gamla stan mot Söders vackra fasader på berget" och att Södermalmstorg mest kändes som en tom och ödslig yta.
En tredje menade att bygget var under all kritik: "Intrycket av helheten är spretigt, blåsigt och ödsligt."
– Såklart är det känslosamt eftersom det är ett projekt vi har jobbat med i många år. Jag förstår att det är ett projekt som berör och som många har åsikter om. Att göra alla glada är svårt med ett så här komplext projekt, säger Paula Mackenzie, landskapsarkitekt vid White arkitekter.
Paula Mackenzie, landskapsarkitekt på White arkitekter.
Thomas Zaar
Tusentals lökar
Arkitektbyrån har huvudansvar för gestaltningen av nya Slussens offentliga rum, som Södermalmstorg. Paula Mackenzie har själv jobbat med projektet sedan 2011.
– Jag tycker själv att Södermalmstorg är en fantastisk plats, med Stockholms kanske vackraste utsikt. I och med att torget flyttats utåt mot Gamla stan så blir blicken även fin in mot Södermalm, mot Stomatolskylten och Söders höjder.
Att fälla en slutgiltig dom över nya Slussen redan nu blir inte helt rättvisande, menar Paula Mackenzie. På torget ska mycket grönska in – närmare bestämt 28 träd, 50 buskar, 3 000 perenner, och 9 000 lökar. De börjar sättas i höst.
– Som landskapsarkitekt och då jag jobbat med projektet så länge ser jag platsen med de gröna volymerna framför mig. Samtidigt ska torget också vara öppet med ytor för evenemang och konserter, som under invigningen. Jag tycker vi hittat en bra balans i det.
Mycket av kritiken mot Södermalmstorg har gjort gällande att det känns kallt och livlöst.
Angie Gray
Bäst om några år
Intill ska även Katarinaparken anläggas, som blir Slussens grönaste del. Den ska stå klar 2028.
– Sedan kommer Södermalmstorg gynnas mycket av att Mälarterrassen, restaurangerna och gång- och cykelbron öppnar. Då blir det mer rörelse över torget. Oftast blir en plats som bäst efter några år.
Helgen som gick har Paula Mackenzie gett sig själv lite andrum och valt att inte ta del av de mest ilskna inlagorna.
– Att Slussen är viktigt för många gör att projektet är både roligt och utmanande att jobba med. Oavsett vad vi gjort hade åsikterna varit starka. Vi är nöjda med resultatet och hoppas att det blir en omtyckt plats.
Invigning av nya Södermalmstorg hölls på nationaldagen.
Angie Gray
Omarbetats flera gånger
Flera designtävlingar har hållits för att bestämma utformningen av nya Slussen. Det sista vinnande förslaget utsågs 2009 och var signerat den brittiska arkitektfirman Foster and Partners. Sedan dess har utformningen förändrats rejält.
Stadens politiker och tjänstemän har varit högst delaktiga i att justera förslaget för att få fram den lösning som nu ligger, för att ta höjd för de oräkneliga intressen och trafikslag som ska samsas på en relativt liten yta.
"Den som saknar den gigantiska trafikapparaten får sentimentalt titta på gamla bilder," säger Jan Valeskog (S).
Mikael Andersson
"Missar helheten"
Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) tar den kritik som nu hörs med ro.
– Det är samma tongångar som från de som ville ha kvar gamla Slussen och den gigantiska trafikapparat det var, med otrygga och otillgängliga gångstråk. Att många sentimentalt ser tillbaka på den kolossen, är för mig obegripligt.
Han anser att folk fastnar folk i att recensera enskilda delar och på så vis missar helheten.
– Här är en svår plats med stora höjdskillnader där alla trafikslag utom flyg samsas. Det har man lyckats lösa, samtidigt som man kraftigt ökar möjligheten att avbörda Mälaren, vilket kanske är den viktigaste frågan.
Jan Valeskog tror även han att området kommer till sin fulla rätt när restauranger, butiker och grönska är på plats.
– Många som nu är kritiska kommer få äta upp sina ord. Jag är övertygad om att det här, när det är klart, kommer vara stans mest populära plats.
Mitt i har sökt Foster and Partners för en kommentar.
Angie Gray/Thomas Zaar