Färingsö

Två dovhjortar som hade fastnat i ett staket på Färingsö – det blev en kommunjägare kallad till förra veckan. Väl på plats kunde bara den ena räddas.

– En hade snurrat in sig så illa så han strypts av tråden. Det är rent djurplågeri, säger Bo Lind som är jaktledare för Ekerös kommunjägare.

Han var inte den som kallades till platsen denna gång men har varit med om samma sak flera gånger tidigare.

– När de fastnar blir de som tokiga och snurrar runt så de inte kommer loss. En gång såg jag en som hade fyra staketstolpar i hornen, säger Bo Lind.

Slappa trådar

Nu uppmanar han alla markägare att se över sina staket. Det är när trådarna är slappa som de utgör störst risk att djur fastnar i dem. Med dovhjortarnas stora horn är faran extra stor för dem.

– Det finns många kilometer med staket som inte tas hand om ordentligt, säger Bo Lind.

En gång såg jag en som hade fyra staketstolpar i hornen.

Problemet har ökat de senaste åren i och med att det har blivit fler dovhjortar på öarna. Till Färingsö har många kommit norrifrån, från ön Dävensö.

– De satte ut dovhjortar där på 40-talet för att jaga. Men då var det jordbruk därute så att hjortarna hade att äta. Nu finns det ingen mat där och då kommer de över till Färingsö, säger Bo Lind.

Kryper under

Dovhjortar är också benägna att fastna eftersom de ofta inte hoppar över staket, menar Mikael Fransson, vilthandläggare på länsstyrelsen.

– Dovhjortar väljer oftast att krypa eller pressa sig under trådar snarare än att hoppa över dem, vilket gör att horn eller hals fastnar i hängande linor, säger han.

Dovhjort rör sig gärna nära människor eftersom det finns gott om mat där, menar Mikael Fransson,  vilthandläggare på länsstyrelsen: "Det gör dem mer benägna att fastna i dåligt spända eller bortglömda stängsel, eftersom de rör sig i områden där detta finns".

Dovhjort rör sig gärna nära människor eftersom det finns gott om mat där, menar Mikael Fransson, vilthandläggare på länsstyrelsen: "Det gör dem mer benägna att fastna i dåligt spända eller bortglömda stängsel, eftersom de rör sig i områden där detta finns".

Privat

Det finns inget register över dovhjortsstammen, varken på Ekerö eller i Stockholms län i stort, men däremot finns det siffror på jakten. Fem stycken har blivit skjutna inom Mälarö Jaktvårdskrets hittills under 2026.

Dessa siffror har ökat generellt över länet, menar Mikael Fransson.

– Det är framför allt jakten som styr hur stor dovhjortsstammen blir. Att stammen har vuxit beror till stor del på att jägare har velat ha fler dovhjortar, säger han.

Lokala problem

Skyddsjakt har bland annat beviljats på Värmdö, i Tyresö och i Södermanland. Enligt Mikael Fransson kan det vara effektiv mot lokala skador, eftersom dovhjortar ofta håller sig ofta inom ett begränsat område.

Men om målet är att minska stammen i ett större område spelar det roll vilka djur det är som fälls.

– Om det framför allt är handjur som skjuts vid en generell skyddsjakt kan stammen fortsätta växa, eftersom de flesta hindarna finns kvar och fortsätter att få kalvar, säger han.