Utsikten från berget bakom Bokbindarvägen är svindlande. Här, på en klippa på Hägerstensåsen, har de 20-åriga killarna i bandet Diset tillbringat många kvällar och nätter.

– Vi har hängt jättemycket här. Vi gillar den här utsiktsplatsen så mycket, säger trummisen Alexander Edfelt och tittar ut över Hägersten, Mälaren och Stockholm.

Ofta har de haft gitarr med sig – spelat och sjungit under sena timmar "utan att en enda granne klagat".

Kanske har grannarna lyssnat lite extra i stället – för Alexander Edfelt, Hugo Roos, Agaton Gadd och Joel Westerby gör musik som många tar till sig. Deras vemodiga indierock med känsloladdade texter har i år fått genomslag på livescener både i Stockholm och runt om i landet.

Disets debutalbum "Vi kommer andas in varandra till slut".

Diset

"Något av en dagbok"

Repertoaren kommer från debutskivan ”Vi kommer andas in varandra till slut”, med låttitlar som "Taggtråd", "Nässlor", "Molotov" och "Svartvitt".

– Jag tror att folk gillar oss för att vi är äkta och råa, säger gitarristen Joel Westerby och får medhåll av kompisarna.

– Mycket av debutplattan är något av en dagbok, om sådant jag varit med om och känt när jag gick gymnasiet och var lite deppig. Jag tror att många kan relatera till det. Folk som vet hur det är att må dåligt, säger sångaren Agaton Gadd, som skriver texterna och gör grunden till låtarna som bandet sedan utvecklar.

Ett Hägerstensband

Det är fyra killar på gång som Mitt i träffar. Unga och i startgroparna på en musikalisk resa som de hoppas ska ta dem långt. Det är också ett äkta Hägerstensband. Alla fyra har växt upp i Axelsberg eller Mälarhöjden och har gått i Mälarhöjdens skola. Ändå lärde Agaton Gadd inte känna de andra förrän efter att de gått ut nian, 2021. Då gick det å andra sidan snabbt.

– Jag hade skrivit en del grejer som jag vill spela live och vi började repa tillsammans. Då var det mest garagerock men sedan har vi förändrats. Och det fortsätter vi att göra. Det är viktigt att inte klistra sig fast vid ett sound, säger Anton Gadd.

Hägerstensåsen är favorithäng för killarna i Diset: Hugo Roos (elbas), Agaton Gadd (leadsång och gitarr), Alexander Edfelt (trummor) och Joel Westerby (gitarr och bakgrundssång).

Märta Lefvert

Vi träffas på Hägerstensåsen, eftersom det är kompisgängets favoritställe. Inte bara utsiktsberget utan hela Åsen. De gillar den sköna och lugna takten här, berättar de när vi promenerar genom området.

Numera lämnar de ofta barndomskvarteren, för spelningar och turnéer. I våras gjorde de sin första Sverigeturné och i höst är de ute på sin andra. Samtidigt jobbar de med ett nytt album, tänkt att komma under 2026.

– Det blir väldigt annorlunda mot den första – och hundra gånger bättre, säger Anton Gadd.

"Kort och bra namn"

Bandnamnet kom de på när de satt i tunnelbanan och passerade Örnsberg, där krogen Diset ligger. De kom att tänka på den kända historien om hur krogen bytte namn från Paradiset till Diset sedan första delen av skylten trillat ner.

– Då fick vi idén till namnet. Men annars finns ingen koppling till krogen. Vi valde Diset för att det är kort och bra namn, säger Alexander Edfelt.