Kolkajen är en del av det enorma stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden i Stockholms stad. Bland annat är planen att bygga på vattnet och då behöver botten muddras, vilken består av lera och gyttja som innehåller bland annat rester av arsenik, kvicksilver och bly.

Nu har staden skickat in en ansökan till mark- och miljödomstolen om att få muddra, samt om dispens att få dumpa massorna i Kanholmsfjärden i Värmdö, vilka flera medier har rapporterat om.

Totalt rör det sig om 160 000 till 200 000 kubikmeter, motsvarande 22 fotbollsplaner, som skulle dumpas i en 100 meter djup ficka i havet.

Enligt stadens utredning är det ytterst lite liv i form av växter och fiskar på det djupet.

– Den här platsen ligger så pass långt ifrån land att ingen äger den, säger Staffan Lorentz, projektchef för Norra Djurgårdsstaden.

Beskedet nådde Djurö byalag några dagar efter midsommar.

– Vi blev bestörta. Man säger att man ska dumpa till havs men i stället väljer man en fjärd som definitivt inte är till havs. Där finns flera öar där det bor människor och det fiskas, säger Leif Eng från föreningen.

Sprids med fartyg

Två farleder korsar i fjärden och föreningen är orolig att både fartyg, strömmar och vindar kommer sprida massorna. Man är även kritisk till att det är kostnaderna som får avgöra var det dumpas.

– De vill inte dumpa det i vattnet runt Stockholm av okänd anledning. De menar att det är ofarligt, då kan de ju ta hand om skräpet själva. Ska man bygga någonting så måste man stå för kostnaden också, säger han.

Värmdö kommun var skarp i sin kritik redan under samrådet och kommer även yttra sig framöver.

– Vi är starkt kritiska till planerna att använda omoderna metoder i ett redan sargat inre hav. Man bygger inte en hållbar stadsdel genom att dumpa förorenade massor efter flera decenniers industri, i vår skärgård, säger Carl Kangas (S), kommunstyrelsens ordförande.

Han ser även att det behövs en diskussion om lagstiftningen och att kommunen inte har någon formell rådighet att stoppa dumpningen.

– Vi har ett generellt dumpningsförbud men samtidigt kan man ansöka om den här sortens dispens.

Undersökt olika alternativ

Staffan Lorentz berättar att de har undersökt flera olika alternativ, bland annat att täcka botten och bygga ovanpå.

– Vi har valt att gå vidare med en kajlösning. För att kunna göra konstruktionen stabil så måste vi säkerställa att den står på en stabil botten, säger han.

Det mesta som ska pumpas upp är vatten och lagret med mest föroreningar ska avvattnas och läggas på deponi. Att göra likadant med resterande lager hade blivit alltför dyrt, enligt Staffan Lorentz.

”Hur kan man ha mage att släppa ut det här i en fjärd i mellanskärgården, det är svårt att förstå”, säger Leif Eng från Djurö byalag.

Djurö Byalag

– Hade den metoden använts för all massa hade projektet säkerligen inte kunnat genomföras.

För att minska spridningsrisken kan området behöva stängas av, eller bara dumpa när det strömmar på ett visst vis.

Många menar ju att det är en plats där folk bor och inte alls ute till havs?

– Jag tycker det är jättebra att man tar fram de frågor som finns i ett samrådsförfarande, som vi har haft. Det är många steg kvar i den här processen.

Byalaget har startat en namninsamling mot förslaget, som i skrivande stund har över 2500 underskrifter.

– Vi är en ideell förening och kan inte anlita advokater, vi är bara allmänhetens röst. Det här handlar om miljön och framtiden för oss, våra barn och barnbarn och alla som tycker om Stockholms skärgård, säger Leif Eng.