I oktober gjorde fem niondeklassare från Tellusborgsskolan en tung resa. I en vecka besökte de Polen, tillsammans med lärare, biträdande rektorn och företrädare för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA). De var i Kraków, där den judiska kulturen en gång blomstrade, och besökte bland annat Auschwitz-Birkenau, nazisternas största koncentrationsläger, där över 1,1 miljoner människor mördades.

Nu ska de föra sin kunskap vidare.

– Vi håller på med en presentation. På Förintelsens minnesdag ska vi berätta för de andra i skolan om vad vi lärt oss. Det är bra, för det finns mycket antisemitism nu också. En del tror att Förintelsen inte hände, så det är viktigt att berätta om den, säger Judith Rose.

Djupare föreståelse

Mitt i träffar de fem skolkamraterna när de har varit hemma ett par veckor och hunnit sortera tankar och känslor. De sitter i en skolsal och diskuterar och skriver inför sin presentation.

– Jag har fått en djupare förståelse för hur den judiska befolkningen hade det, både före och under kriget. Innan resan visste jag att det som hänt var hemskt men nu jag jag en mycket bättre uppfattning om det judarna utsattes för, säger Hjalmar Uddenfeldt.

Den ökända skylten Arbeit macht frei (Arbete ger frihet) vid Auschwitz.

Privat

Ökad antisemitism

Elevresorna till Polen arrangeras regelbundet, i samarbete mellan utbildningsförvaltningen, som står för kostnaderna, och Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), som genomför dem. Syftet är att öka kunskapen om Nazitysklands förbrytelser, ge en inblick i de svåra moraliska dilemman som människor ställdes inför och få eleverna att reflektera över sina egna värderingar,

Behovet av att hålla kunskapen levande är stort. De senaste åren har hoten och hatet mot judar ökat i Sverige, visar bland annat en omfattande rapport från Brottsförebyggande rådet. Och i Stockholm försöker högerextrema, antisemitiska och våldsbejakande grupper rekrytera ungdomar. Nazistiska Aktivklubb har bland annat varit aktiv i Aspudden.

Inför det ska man inte tiga, tycker Hjalmar Uddenfeldt.

– Om någon man känner håller på att dras in i nazistiska grupper ska man reagera mot det och prata med personen, säger han.

Och det är inte bara antisemitismen man ska reagera mot, fyller Judith Rose i.

– Det ju också rasism och fördomar mot andra grupper, säger hon.

Sam Karlsson tänder ett ljus för förintelsens offer i staden Rabka, där nazisterna raderade ut allt judiskt liv.

Privat

Enskilda livsöden

Resan till Polen gjorde starkt intryck på alla fem. Särskilt berörda blev de av att höra om enskilda människors livsöden, berättar de. Anonyma offer blev till verkliga människor.

– De blev inte bara var siffror och historia utan riktiga människor. Det kändes så äkta, säger Sam Karlsson.