– De här vandringssägnerna bygger till stor del på oro och rädslor. Det är ett sätt att förstå och förklara omvärlden, säger Tommy Kuusela, folklorist och doktor i religionshistoria.

Ta till exempel den om råttan i pizzan, där kocken använder en mindre angenäm ingrediens.

Den historien bjuder även på en portion rasism, menar Tommy Kuusela.

– Samma berättelse finns i andra länder. Men då är det annan "exotisk" mat, kinamat i England exempelvis.

Läs även: Följ med in till stationen där vålnaderna stiger av

Han nämner en personlig favoritsägen: "Spyan i korvsmeten".

– En bakfull person kommer till jobbet och spyr i en behållare med korvsmet. Egentligen handlar det om en rädsla för vad som är i de här produkterna.

Hur står sig sådana här vandringssägner i dag?

– De finns kvar. Ofta är det gamla sägner som upprepas men anpassas efter samtiden för att bli trovärdiga.

För bra för att vara sant

Så är fallet med ett rykte om varulvar i Jakobsberg som spreds i början på 70-talet.

– Om man skruvar fram klockan till 2016 så var det exakt samma sak, fast då var det clowner.

Har internet gjort oss mer sårbara för sådana här berättelser?

– Både ja och nej. De flesta som kanske inte är källkritiska blir lätt påverkade.

Samtidigt, konstaterar Kuusela, finns hemsidor som reder ut sanningshalten i många snackisar. En är Källkritikbyrån, en annan amerikanska Snopes. Det finns alltså verktyg för att punktera en del berättelser innan de går för långt.

Om man är intresserad av det, vill säga. Historier som är "för bra för att vara sanna" är ju ofta dem man vill sprida vidare.

– För de gör dig som berättare extra intressant. Men man kan också vända på det, att den som faktiskt punkterar en sådan berättelse också blir den som är intressant.