Sprickorna upptäcktes vid en rutinkontroll den 3 december 2024.

Utredningen om brohaveriet slår nu fast att sprickorna har uppstått på grund av ett konstruktionsfel.

John Leander, professor i konstruktionsteknik på KTH, har för Mitt i:s räkning läst utredningen.

– Det är utmattningsskador som har uppstått och det är för att spänningarna blir höga för varje tågpassage, de är inte så höga att bron går sönder omedelbart utan de driver en sprickbildning på kritiska punkter, säger John Leander.

John Leander, professor i konstruktionsteknik på KTH, har för Mitt i:s räkning läst utredningen om brohaveriet.

Angie Gray

Att sprickorna kunnat uppstå i en nästan ny bro beror på mänskliga faktorn. Bron var tänkt att hålla 120 år men höll bara i 10.

– Uppstår det skador efter tio år, det är ett fel, så ska det inte vara.

Förenklad beräkningsmodell

Utredningen slår fast att konstruktören använt sig av en förenklad beräkningsmodell när bron konstruerats, tvådimensionella beräkningsmodeller i stället för tredimensionella. Hade tredimensionella modeller använts hade beräkningar kunnat göras på ett sätt så att sprickor kunnat undvikas.

Tunnelbanebron där tunnelbanetågen på gröna linjen färdas, är placerad i Alvik, strax innan den mer synliga bron över Drottningholmsvägen från innerstan räknat.

Bron är 15,8 meter lång, och vilar på berg.

Sprickorna i den 15,8 meter långa bron upptäcktes vid en rutinkontroll i december. På bron färdas gröna linjens tunnelbanetåg.

Angie Gray

I det här fallet har sprickor uppstått på tvärbalkar mellan de två huvudbalkar som bär upp bron, tvärbalkar som är snedställda mot huvudbalkarna.

Utredningen föreslår att man tar bort tvärbalkarna och ersätter dem med nya, mer stabila tvärbalkar.

"Dyr process"

Reparationsarbetet är avancerat.

– Ofta är det ganska knepigt att göra om en bro. En bro som fungerar dåligt är svårt att göra om så att den fungerar bra, det är nästan lättare att göra en ny bro, det skulle kanske vara det snabbaste och det som skulle störa trafiken minst. Men det är en dyr process.

Att reparera bron kan bli svårt, möjligen kan alternativet vara att byta ut bron mot en ny, säger John Leander: "Men det är en dyr process."

Angie Gray

Hur snabbt behöver reparationen göras?

– Hade det varit en spricka i huvudbalkarna då hade bron behövt stängas, då hade man inte kunnat släppa över ett tåg till. Nu handlar det om att det behöver åtgärdas inom månader. 

Utredningen visar inte hur mycket last bron i sitt nuvarande skick håller för.

– Det man skulle kunna begära av broägaren (SL) är att visa på vad bron har för bärförmåga i dag med de skador som finns och hur lång livslängd man bedömer att bron har.

SL:s presstjänst svarar på Mitt i:s frågor via mejl. SL har förstärkt sina inspektionsrutiner av bron, skriver Natalie Nordenswan, presskommunikatör.

Natalie Nordenswan, presskommunikatör på SL, skriver att SL kommer att reparera bron på ett sätt så att den håller 120 år, den ursprungliga beräknade livslängden.

Trafikförvaltningen/SL

"Bron har en tillfredsställande bärförmåga och kan användas tryggt i nuläget. De skador som finns påverkar inte säkerheten för trafiken. Vi har full kontroll på situationen, och bron inspekteras frekvent för att säkerställa säker drift."

Kommer SL att reparera bron eller byta ut bron?

"Vi har redan påbörjat arbetet med att reparera skadorna, men vissa moment kräver varmare väder för att utföras på rätt sätt."

SL tror att bron kommer att ha en livslängd på 120 år efter reparationerna:

"I samband med de planerade permanenta reparationerna och förstärkningarna räknar vi med att återgå till den ursprungliga beräknade livslängden för konstruktionen."