Tajmingen kunde ha varit bättre. Stockholms stads testperiod av start- och landningsplats för drönare inleds mindre än två dygn efter att just drönare stoppade flygtrafik i både Danmark och Norge.
Men om de flygande farkosterna allt oftare associeras med krig och provokationer, är syftet i det här fallet desto mer odramatiskt.
– Det är för att se hur bra utrustningen fungerar och vilka start- och landningsplatser som kan vara lämpliga, säger Magnus Johansson, kommunikatör på trafikkontoret.
Hovrar i en kvart
Platsen för testet är Farsta sim- och idrottshall. Där har en portabel dockningsstation satts upp på taket. Från den kommer en drönare att lyfta tre gånger om dagen, flyga tjugo meter rakt upp, och sedan hovra där i ungefär en kvart. Sedan flygs den ner i dockningsstationen igen och luckan stängs.
Att just Farsta simhall valts ut har dels att göra med det platta taket. I Farsta krävs heller inte lika många tillstånd som för att få flyga i innerstan.
Dockningsstation för drönare på taket till Farsta sim- och idrottshall.
Magnus Johansson, Trafikkontoret
Vakter utanför hallen
Drönaren som testas är tillverkad av finska Nokia. Den är betydligt större än de hobbyvarianter man kan köpa i teknikaffären, väger 13 kilo och låter en del.
Trafikkontoret utgår från att den lär väcka uppmärksamhet,
– För att undvika oro och missförstånd har vi satt upp anslag i simhallen och gjort utskick till boende i närheten. I samband med att drönaren lyfter kommer det stå flaggvakter utanför hallen och det kommer finnas en mindre avspärrning, säger Magnus Johansson.
Han betonar att drönaren inte kommer att filma när den är i luften.
– Drönaren har kamera men den kommer vara avstängd. Syftet är inte att ta några bilder. Det kommer inte att förekomma någon fotografering eller övervakning.
Drönare av den typ som används vid testerna i Farsta.
Nokia
Pågår i tre veckor
Testerna genomförs under perioden 24 september-15 oktober. De ingår i ett projekt, som handlar om att undersöka möjligheterna att integrera drönare i stadens transportsystem. Andra städer som deltar är exempelvis Helsingfors och Hamburg.
– Drönare används redan av polisen och inom vården för medicinska transporter mellan sjukhus. I staden har vi testat drönare för att valla gäss vid badplatser. De skulle också kunna användas för trafikmätningar till exempel. Men än så länge är allt lite i sin linda, konstaterar Magnus Johansson.
På sikt hoppas Stockholms stad att drönare kan bli ett klimatvänligt alternativ till andra transporter. Till 2030 ska staden minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent, från 2010 års nivå.
Polisens flygande ögon väcker känslor i Farsta
Polisens ögon kan numera följa dig både från drönare i luften och fasta kameror där du bor.
Kamerorna är ett vapen i kampen mot grova brott – men de gillas inte av alla. En Farstabo har anmält polisen för kränkning av den personliga integriteten.
Ett föremål med ett blinkande blått ljus rör sig snabbt och tyst över kvällshimlen i Farsta.
Den som hållit sig informerad vet att det är en av polisens drönare för kamerabevakning. Polisen har beslutat att använda dem över Farsta, Larsboda och Farsta strand – men också över andra delar av söderort, innerstan och flera grannkommuner.
”Beslut finns till och med 31 maj och drönarna är uppe när vi anser att det finns behov av det”, skriver polisens presstalesperson Anna Westberg i ett mejl till Mitt i.
Varför har ni valt just de här områdena?
”Bedömningen har gjorts utifrån bland annat de händelser med skjutningar, sprängningar eller andra grova brott som har skett i närtid i de berörda områdena”.
Tidigare har polisen använt drönare vid kortare insatser, en dag eller helg i taget. Beslutet att förlänga bevakningen togs i början av februari. Trots upprepade försök har Mitt i inte fått något bra svar på varför tillståndet ska gälla just till slutet av maj.
”Anledningen till förlängningen är att Polismyndigheten anser att det behövs”, lyder det korta svaret från Anna Westberg.
Polisens drönare flyger över Farsta en helg i februari.
Karl Meyer von Bremen
Farstabo har anmält drönarna
En Farstabo har anmält drönarbevakningen till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, just med anledning av den långa tidsperioden. Han menar att polisbevakning under så lång tid kränker hans personliga integritet. Han vänder sig särskilt mot bristen på information från polisen.
”Det här stora bostadsområdet, inklusive mitt hem, min bostad, min dotters förskola, min frus gym, ska alltså övervakas i 4 månader och det finns ingen annan informationsspridning än en liten notis i nyhetsflödet på polisens hemsida.”, skriver han i anmälan.
Polisen: Ska ske från hög höjd
I sitt senaste pressmeddelande tar polisen upp integritetsfrågan. De skriver att bevakningen på respektive plats kommer att pågå begränsad tid och efter ”noggrann behovsprövning utifrån lokal lägesbild”.
De skriver också att bevakningen kommer att ske i huvudsak från hög höjd och att de flesta som ”träffas av bevakningen” inte kommer att gå att identifiera.
När Mitt i frågar runt om inställningen till drönarna får vi blandade svar. Vissa ser dem som ett steg mot ett övervakningssamhälle, andra känner trygghet.
– Jag tycker det är klokt. Jag vet inte om det hjälper men förhoppningsvis kan det lugna ner situationen. Det är ett sätt att visa närvaro, säger Farstabon Jonathan.
Hur tänker du kring integriteten?
– Det är inget jag bekymrar mig över. Jag har inget att dölja.
Entusiastisk polis
Mikael Sundberg, kommunpolis i Farsta, upplever att en majoritet välkomnar polisens kameror.
– När vi träffar människor, som efter händelserna i Farsta strand, är de flesta snarare ilskna över att vi inte har kameror på fler platser, säger han.
När Mikael Sundberg berättar om hur drönarna fungerar håller han inte igen med entusiasmen.
– Det är riktigt häftiga drönare. Man ser mycket detaljer och de kan ställas om till värmekamerafunktion. De är riktigt avancerade.
Vad har du att säga till de som upplever dem som en integritetskränkning?
– Har man rent mjöl i påsen finns ingen anledning att oroa sig. Det är inte så att det här kommer att användas i några illasinnade syften.
Fler fasta kameror på gång
Oavsett vad man tycker om det tycks kamerorna vara här för att stanna. Redan långt innan den senaste brottsvågen, var kamerabevakning en av tio prioriterade punkter i samverkan mellan polisregion Stockholm och Stockholms stad.
I Farstaområdet har polisen haft både tillfälliga och fasta kameror uppsatta på flera platser. Just nu finns det i Hökarängen.
– Vi arbetar för att det ska bli fler. Farsta centrum är en typsik plats där vi gärna vill ha permanent kamerabevakning, säger Mikael Sundberg.
Gustav Åkerlund, 38 år, Farsta:– Jag är negativ till ökande övervakning i samhället. Jag tror inte drönare kan stoppa någon brottslighet. Det är mer oroväckande om folk vänjer sig vid konstant övervakning. Samhällsutvecklingen går mot att man kan spåras på alla möjliga vis. Det finns ingen politisk kraft som slår vakt om den personliga integriteten.
Mattias Kamgren
Pia, 73 år, Farsta, med Egon: – Det är väl bra att de håller koll. Det händer ju så mycket här hela tiden. Jag tror inte de har syftet att spana på allmänheten utan på den kriminella världen. För mig som går ut med hunden på kvällen ger det en trygghet.
Mattias Kamgren
Sofie Levén, 22 år, Larsboda: – Jag är inte för det. Jag blir provocerad. Jag har svårt att se drönare som annat än ett steg närmare ett segregerat samhälle. Det blir fokus på ”den dåliga förorten”. I stället för drönare skulle vi behöva satsa förebyggande på fritidsgårdar och lättillgängliga kultur- och sportgrejer för våra kids.
Mattias Kamgren
Det här stora bostadsområdet, inklusive mitt hem, min bostad, min dotters förskola, min frus gym, ska alltså övervakas i 4 månader.
Det är riktigt häftiga drönare. Man ser mycket detaljer.
Lagändring öppnade för mer kamerabevakning
Efter en lagändring 2020 behöver polisen inte tillstånd från någon annan myndighet för att kamerabevaka platser dit allmänheten har tillträde.
Syftet med lagändringen var att förbättra möjligheten till brottsbekämpning med hjälp av kamerabevakning.
Lagen kräver samtidigt att polisen gör en dokumenterad intresseavvägning, som visar om behovet av kamerabevakning väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Enligt lagen finns också en skyldighet att informera på platsen där kamerabevakning sker.
Källa: IMY och Polisens tillsynsenhet
Gäääs! Drönarkampen mot strandfåglarna är igång
Trött på kanadagäss som skitar ner stränderna? I sommar kan du själv hjälpa till. Med hjälp av din mobil och en QR-kod ska drönare snabbt vara på plats och skrämma bort fåglarna.
Vitkindade gäss och kanadagäss har länge gäckat staden och badgästerna sommartid.
Gässen som både bajsar i vattnet och på land har gjort att stränder tvingats stänga i perioder.
– Staden har i många år identifierat de här gässen i två olika arter som ett hot mot vattenkvaliteten. Det är både kvaliteten på själva badvattnet och renhållningen på stranden, säger Karin Ekdahl Wästberg, innovationsdirektör i Stockholms stad.
Med hjälp av drönare som sänder ut ljudsignaler som kanadagäss och vitkindade gäss inte gillar söker sig fåglarna bort från stränderna där de annars skitar ner.
Stefan Källstigen
Tidigare har stadsdelarna gjort olika försök för att mota bort gässen.
– Man har testat allt från att lägga ut mat på andra platser till att skrämma med olika attrapper av rävar och rovfåglar, säger hon.
Förlängd testperiod
Gässen har dock inte brytt sig nämnvärt. Nu tar staden nya tag. Senaste vapnet: Drönare.
Med hjälp av drönare ska problemet med gäss vid badstränder minska. Drönarna skrämmer nämligen bort gässen och Stockholm stad hoppas på en ihållande effekt. Sára Nozkova, vd och grundare av företaget Flox robotics och drönaroperatören Jonatan Håkansson testar en drönare vid Långholmsbadet. För dagen lyser gässen med sin frånvaro.
Stefan Källstigen
Redan i fjol gjordes ett första försök på tre veckor. I år inleddes ett liknande försök den 17 juni som i år sträcker sig augusti ut eller avslutas tidigare om gässen flyttar vidare.
– Det som har testats tidigare har inte riktigt fungerat och vi vill inte använda skyddsjakt för att skrämmas. Man kan valla bort fåglarna och styra dem dit man vill att de ska vara i stället, säger Sára Nožková, vd och grundare av Flox robotics som sköter själva flygningarna.
Sex drönaroperatörer
Totalt är det sex drönaroperatörer som från morgon till kväll flyger på tre utvalda stränder.
När Mitt i möter upp på Långholmsbadet är Jonatan Håkansson där för att flyga.
Just då är det mulet och duggregn och inga gäss syns till.
Med hjälp av drönare ska problemet med gäss vid badstränder minska. Drönarna skrämmer nämligen bort gässen och Stockholm stad hoppas på en ihållande effekt. Sára Nozkova, vd och grundare av företaget Flox robotics och drönaroperatören Jonatan Håkansson testar en drönare vid Långholmsbadet. För dagen lyser gässen med sin frånvaro.
Stefan Källstigen
– Här brukar vi valla dem till buskagen på andra sidan. Då håller de sig där resten av dagen, säger han.
Det som skrämmer bort gässen är ljud de inte gillar. För Mitt i:s reporter låter det som ett fågelläte. Men även andra ljud kommer användas.
– Oljudet för dem till vattnet. Det är blandade ljud som de upplever som hot. Men det är inte obehagligt för andra. Vi har gjort det här där det finns änder och svanar och de bryr sig inte, men gässen flyttar på sig, säger Sára Nožková.
Allmänheten kan bidra
Efter tre veckors flygningar i fjol var nästan alla gäss borta sista veckan. Dock är de tillbaka i år igen. Staden hoppas nu att mer tid ska ge mer ihållande effekt.
Vid tre stränder i Stockholm kan besökarna scanna en QR-kod för att rapportera om gäss. Inom en timme ska en drönare och drönarpilot vara på plats för att valla bort fåglarna.
Stefan Källstigen
Skulle gässen komma tillbaka eller att det tar tid att få dem att flytta kan allmänheten hjälpa till.
Vid de utvalda stränderna finns en QR-kod som kan scannas.
"Får tips varje dag"
Då registreras ett ärende i en app som drönaroperatörena har.
– Vi får tips varje dag och förra året fick vi tips även efter att projektet slutat, säger Sára Nožková.
Drönarna ska vara på stranden senast en timme efter inkommen anmälan och när de är klara åker de vidare till nästa strand.
Sára Nožková är vd och grundare av företaget Flox robotics som sköter själva drönarflygningarna.
Stefan Källstigen
I september ska projektet utvärderas och möjligen kan det bli återkommande.
– Vårt behov kvarstår och funkar det är det jätteintressant, säger Karin Ekdahl Wästberg.
Norrköpingsborna Martin Anderson och Annelie Olsson är på besök i Stockholm och bor på Långholmen. De gillar idén.
– Det här skulle vi behöva i Norrköping. Jag skulle absolut använda QR-koden, säger hon.
Martin Andersson och Anneli Olsson bor i Norrköping och besökte Långholmsbadet nyligen. De gillar idén med drönare som vallar bort gäss.
Stefan Källstigen
Vi har gjort det här där det finns änder och svanar och de bryr sig inte, men gässen flyttar på sig
Här görs drönarvallning i sommar
Långholmsbadet
Maltesholmsbadet
Sätrabadet
Källa: Stockholms stad
Så tipsade besökarna
Under de tre veckorna testet gjordes i fjol kom det 70 tips om gäss via den QR-kod som badgäster kan scanna. Fördelningen var: Sätrabadet: 70 procent, Långholmsbadet: 25 procent och Maltesholmsbadet 5 procent.
Mellan den 17 juni och den 2 juli i år hade 50 tips kommit in. Så här fördelades tipsen: Långholmsbadet: 60 procent, Sätrabadet: 30 procent och Maltesholmsbadet: 10 procent.
Källa: Flox robotics
När gäss flockas vid Långholmsbadet rycker drönaroperatören Jonatan Håkansson ut. Med hjälp av en drönare vallar han gässen snabbt över till dungen på andra sidan vattnet.
Stefan Källstigen