Innerstan
Polisen använder sig av drönare för att beivra och förebygga brott. Oftast brukar de söka tillstånd för att flyga över stan under kortare perioder, som när ett allvarligt brott begåtts, vid statsbesök eller i samband med en fotbollsmatch där risken för ordningsstörningar bedöms som stor.
Nyligen gick polisen ut med att drönarövervakning var att vänta i stora delar av Stockholms innerstad från den 31 oktober 2026 till den 30 april 2027. Områden som berörs är Gamla stan, Norrmalm, Södermalm, Vasastaden och Östermalm.
Drönarna kan användas vid behov.
– Det har med omvärldsläget att göra, skriver Nadya Norton, presstalesperson vid polisen.
Objekt i farozonen
För svar på vidare frågor hänvisar hon till polisens beslutsdokument om övervakningen. Där framgår att den är kopplad till en förhöjd och konkret hotbild i staden. Stor vikt läggs vid det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern och oroligheter i Iran.
Det slås fast att det lett till ökad risk för attentat mot judiska och israeliska objekt i Sverige, som ambassaden. Även andra ambassader och utländska beskickningar anses ligga i farozonen.
Det har med omvärldsläget att göra.
Ett ökat antal demonstrationer och allmänna sammankomster, med en bedömt höjd risk för våldsamheter, ligger också till grund för övervakningen.
Utöver det pekas det på att Sverige befinner sig i ett förhöjt terrorhot (nivå 3 av 5), vilket innebär att det finns aktörer med trolig avsikt och förmåga att genomföra attentat.
Rätt att inte filmas
Beslut om att använda drönare med kameror ska vägas mot den enskildes intresse av att inte bli bevakad. Det gäller speciellt i innerstan, där bebyggelsen är tät och många människor rör sig.
I det här fallet menar polisen att övervakningsintresset väger tyngre än integriteten. Detta bland annat då det också vidtas åtgärder som begränsar intrånget i människors privatliv, som att drönaren inte får filma in i bostäder och att tillgången på det inspelade materialet är strikt begränsat.
Får övervaka allmänna platser
Polisen har rätt att använda kamerabevakning på allmänna platser om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Hänsyn tas bland annat till om bevakningen görs för att utreda eller lagföra brott eller på en plats där det finns särskild anledning för risk för angrepp på någons liv, hälsa, trygghet eller på egendom.
Polisen har även rätt att kamerabevaka i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Beslutet om kamerabevakning ger enbart polisen rätt att filma på platser som är allmänna.
Polisen använder UAS (unmanned aircraft system), det vill säga ett obemannat luftfartygssystem eller drönarsystem.
Källa: Polisen
Polisen övervakar innerstan med drönare
Under våren kan stora delar av innerstan övervakas av polisens drönare.
Innerstan
Från den 7 mars till den 30 maj kan delar av innerstan komma att övervakas av polisens drönare. Områdena det gäller är Norrmalm, Vasastan till strax norr om Odengatan, större delen av Östermalm, Gamla stan runt Riddarhuset, Mynttorget, kungliga slottet och Skeppsbrokajen, samt Götgatan från Slussen till Medborgarplatsen.
Polisen vill inte gå ut med syftet, utöver att det görs för att förebygga, förhindra och upptäcka brott.
”Polismyndigheten bedömer även att bevakning behövs för att förebygga, förhindra eller upptäcka störningar av allmän ordning och säkerhet eller begränsa verkningar av sådana störningar”, skriver polisen på sin hemsida.
Ökat hot
Den 3 mars gick Säkerhetspolisen, Säpo, ut med att säkerheten i Sverige påverkas av händelseutvecklingen i Mellanöstern, sedan USA och Israel inledde ett militärt angrepp mot Iran.
”Säkerhetspolisen bedömer att den pågående utvecklingen i Mellanöstern medför ett ökat hot främst mot amerikanska, israeliska och judiska intressen i omvärlden, inklusive i Sverige. Det finns även en hotbild mot iranska oppositionella grupper och personer i Sverige”, skriver Säpo på sin hemsida.
Säpo bedömer att terrorhotnivån är alltjämt förhöjd, en trea på en femgradig skala.
Får övervaka allmänna platser
Polisen har rätt att använda kamerabevakning på allmänna platser om intresset av bevakningen väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli bevakad.
Hänsyn tas bland annat till om bevakningen görs för att utreda eller lagföra brott eller på en plats där det finns särskild anledning för risk för angrepp på någons liv, hälsa, trygghet eller på egendom. Polisen har även rätt att kamerabevaka i syfte att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.
Beslutet om kamerabevakning ger enbart polisen rätt att filma på platser som är allmänna.
Polisen använder UAS (unmanned aircraft system), det vill säga ett obemannat luftfartygssystem eller drönarsystem.
Källa: Polisen
Beslutet innebär att polisen kan komma att använda drönarövervakning under våren.
Stefan Källstigen