Stjärtnäs
275 havsörnar och 2 kungsörnar räknades in under den stora örnräkningen i Mälardalen och Hjälmaren i fjol. Fyra av havsörnarna räknades av Mälaröarnas ornitologiska förening uppe vid Grankulla gård med span ut över Dävensö, Eldgarnsö och Broknapparnas naturreservat.
På lördag är det dags igen. I två timmar står de och spanar – varje kvart rapporterar de in till högkvarteret, eller Studiefrämjandets lokaler i Eskilstuna, vad de sett. Örnräkningen administreras av fältstationen Rördrommen och görs på 90 ställen samma dag, från Letälven och norra Vättern i väster fram till Mörkö i öster.
– För oss handlar det främst om havsörn eftersom det är de som häckar här. Ett år såg vi ett havsörnspar som parade sig under räkningen. Det var riktigt häftigt, säger Gabriella Ekström som är vice ordförande i Mälaröarnas ornitologiska förening.
Ett år såg vi ett havsörnar som parade sig.
28 februari går årets örnräkning av stapeln. På norra Färingsö räknas örnarna av Mälaröarnas ornitologiska förening, där Gabriella Ekström är vice ordförande.
Privat
En vild havsörn blir i snitt 15 år men det finns individer som har kommit upp i 30-års åldern – till exempel Sveriges hittills äldsta örn, en 36-årig hane som nu förevigats på Naturhistoriska.
För att få ett hum om hur gammal en örn är kan man titta på fjädrarna: Ungfåglar är mörka till färgen och sedan vitnar stjärtfjädrarna gradvis med åldern.
Inte som i sagorna
Örnar är hyfsat romantiska djur.
– De parar sig för livet men det är inte som i sagorna att de sörjer sig till döds om partnern dör, säger Gabriella Ekström.
De häckar ofta på samma plats år efter år – om de kan. De behöver nämligen riktigt gamla träd för sina bon och sådana kan det bli fajt om.
– Ett bo kan väga ett ton och det är enorma krafter som sätts igång om det blåser på, så därför behöver de bygga i riktigt knubbiga tallar med kompakta kronor. Ett sätt att skydda havsörnen är att skydda riktigt gammal skog, säger hon.
Revansch
Från att vara nära utrotad i Mälardalen under 1970-talet på grund av miljögifter så har havsörnen tagit en stark revansch. Från och med i år är havsörnen inte längre rödlistad på SLU Artdatabankens lista.
– Det går bra för havsörnen. Jag är uppvuxen att det var något extremt ovanligt med havsörn så att nu plötsligt se en sväva över en när man dricker kaffe på altanen, det är fantastiskt, säger Gabriella Ekström.
Miljögifter gav tunna skal
Som ett rovdjur högt upp i näringskedjan har havsörnen drabbats hårt av miljögifter i naturen.
Miljögifterna gjorde att havörnarna födde färre ungar – DDT och PCB gjorde nämligen äggens skal så tunna att de krossades under ruvningen och så porösa att de torkade ut.
När övervakningen av havsörnsbeståndet inleddes 1964 var fortplantningen nära botten och när halterna av miljögifterna DDT och PCB på 1970-talet var som högst i Östersjön var hela havsörnsstammen på väg att slås ut.
Med stödmatning kunde stammen dock hållas vid liv och när användningen av DDT och PCB förbjudits och halterna i miljön började minska förbättrades situationen för havsörnen.
Källa: Naturvårdsverket