I november rapporterades det från Västtrafik i Göteborg att man på knappt två år har lyckats halvera plankningen med hjälp av civilklädda biljettkontrollanter.

Inom SL i Stockholm används den metoden bara undantagsvis – främst under en vecka varje månad när man samlar in statistik om plankningen. Siffrorna anses bli mer träffsäkra om kontrollanterna jobbar utan uniform.

– Det innebär att färre upptäcker dem och därmed kan fler fuskåkare registreras, framförallt vägrare och vändare, säger Sophie Gunnarsson, presskommunikatör på SL.

Inga planer att ändra

Men i de flesta fall, vid 95-96 procent av de cirka fem miljoner biljettkontroller som görs varje år inom SL, bär kontrollanterna uniform. Och det finns inga direkta planer på att förändra det, berättar Sophie Gunnarsson.

– Trafikförvaltningen har gjort bedömningen att synligheten är viktig ur flera aspekter, som trygghet, kundservice och en preventiv effekt, säger hon.

De civilklädda biljettkontrollanterna drabbas mer sällan av våld än de uniformerade, framhåller Stefan Svedjeby, driftschef för biljettkontrollerna inom ISS.

Mikael Andersson

För kontrollanterna "Alice", "Sabina" och "Kevin", som vi träffar i tunnelbanan vid Liljeholmen, handlar jobbat framförallt om att visa närvaro.

Ingen av dem vill framträda med namn och ansikte i tidningen. De är vana att bli uthängda på sociala medier, där plankare varnar varandra för var kontrollanterna finns.

Hotfulla situationer kan också uppstå – men det är sällan som det förekommer direkt våld.

– Det händer absolut att folk blir otrevliga. Men vi vet hur vi hanterar det. Och vi har våra kollegor som vi litar på och känner oss väldigt trygga med, säger Sabina, 20 år.

Bemötandet avgör

Att de ibland jobbar i civila kläder är inget konstigt, tycker de.

– Det gör ingen större skillnad för hur tryggt eller otryggt det känns. Det som avgör är hur vi bemöter folk, säger Alice, 37.

Jakop Dalunde (MP), trafikregionråd, ser inte heller något behov av att ändra taktik. Andelen plankare i SL-trafiken har sjunkit flera år i rad, framhåller han.

Jakop Dalunde (MP), trafikregionråd, tycker att SL:s metod fungerar tillräckligt bra.

Pressbild/Moa Karlberg

– Även efter Västtrafiks halvering har SL mindre än hälften så högt fuskåkande som i Västra Götalandsregionen. Förra året var det rekordmånga, hela 98,2 procent, av SL:s resenärer som hade giltig biljett. Jag känner mig trygg med att SL gör ett mycket bra arbete på det här området, säger han.

Grövre våld sällsynt

Driftschefen för biljettkontrollerna, Stefan Svedjeby på företaget ISS som har uppdraget av SL, berättar att han inte har varit med om ett enda fall där civilklädda kontrollanter utsatts för grövre våld.

– Att en kollega blir bortputtad eller får en knuff händer kanske någon gång i månaden. Riktiga slag mot ansiktet har förekommit tre gånger på fem år. Men även om det är få tillfällen är det självklart för många, säger Stefan Svedjeby.

Biljettkontrollanterna har kroppskameror och kommunikationsutrustning för att öka tryggheten. Men viktigast är sammarbetet mellan kollegorna, menar kontrollanterna vi pratar med.

Mikael Andersson

De tre kontrollanterna i tunnelbanan skrattar när de får frågan om de får bonus utifrån hur många plankare de tar fast. Så är det inte. Ju färre som får tilläggsavgift, desto bättre, resonerar de.

– En dag när man inte skrivit en enda tilläggsavgift, då är man glad. För det betyder att alla har gjort rätt för sig, säger Sabina.