I slutet av oktober ändrade SL sina regler kring betalning med reskassa under perioden då främre delen av bussen är avspärrad av smittskäl.

Den som reser ansvarar själv för att resan är betalad innan färden och ska kunna visa en aktiverad biljett vid kontroll. Det räcker alltså inte med att ha pengar på sitt SL- eller bankkort.

För de som har periodkort eller köpt biljett genom SL-appen är det inget problem.

Men resenärer som åker med reskassa och inte har en smartphone får problem. En som märkt problemet är Carita Tingström, bosatt i Nyckelby.

Hon har pratat med flera personer bosatta på öarna och även hört av sig till SL om problemet.

– De som åker till Brommaplan kan inte aktivera sitt kort innan de är framme. Min man skulle åka dit och tänkte aktivera kortet för vidare färd på Brommaplan, men fastnade i en kontroll, säger hon.

Maken förklarade läget och slapp den gången böter. Enligt Carita Tingström sade kontrollanterna den gången att det var ett undantagsfall att han slapp böter eftersom han inte visste vad som gällde.

En annan betallösning är att lösa enkelbiljett på exempelvis butiker som har den tjänsten.

– Dit är det sju kilometets promenad för oss, säger Carita Tingström.

En som fått böter för att inte ha aktiverat sin reskassa är Tina Ocarsson som bor i Nibbla backe. Hon åker sällan buss, och tycker att informationen kunde ha varit bättre. Nu har hon laddat ner SL-appen. Böterna bestred hon utan framgång.

– Det blev en läxa jag har lärt mig. Jag har reskassa med stående överföring. Så det finns alltid pengar på kortet. Jag tyckte att det skulle ses som en giltig biljett, säger hon.

Mer plankning

SL känner till problemet och de har fått synpunkter från drabbade resenärer, men enligt presskommunikatören Claes Keisu är det en minoritet av resenärerna som drabbats. De som drabbas är de som bor i ytterområden som exempelvis Mälaröarna.

– De allra flesta svenskar numera har en mobiltelefon, och om man har en mobiltelefon så har man med största sannolikhet en smartphone, säger han.

Att sätta upp tillfälliga mobila laddstolpar på samma sätt som finns vid tvärbanan är för tidskrävande och för stort projekt som kräver dataanslutning till varje stolpe, enligt Claes Keisu.

Plexiglas vid förarna

För att på sikt kunna ha påstigning fram i alla bussar utan att riskera förarnas säkerhet installeras just nu plexiglas runt förarhytten. Det har dock inte gjorts på alla bussar som trafikerar Mälaröarna ännu. Men enligt Claes Keisu är det på god väg.

– Av våra 2 200 bussar har 1 800 installerat skyddsglas.

Att flytta kortläsaren bak i bussen är inte aktuellt. En orsak är att det blir dyrt, men även annat spelar in.

– Erfarenheten från andra håll är att det blir mer plankning om man blippar i bak, säger han.

Ett annat av SL:s argument är att de inte vill ha påstigning bak den dag alla förarhytter är inglasade och öppnas framtill.

– Det är bättre ur smittsynpunkt om folk går på fram, av i mitten eller i bakdörr, säger Claes Keisu.

De som trots allt inte har någon möjlighet att betala sin resa hänvisas till överklagan, se faktaruta.