Bredäng
Läraren Josefin Lövgren delar ut handskar och påsar till fjärdeklassarna i Bredängsskolan. De är några av alla de klasser och förskolor i Skärholmen som deltar i Håll Sverige Rents årliga skärpplockar-dagar.
Att kampanjen behövs är många elever överens om.
– Man ser folk som äter och sedan kastar skräpet direkt på marken fast det finns en papperskorg. Det är dumt, säger Yuliana Vanegas, 10, och börjar sig ner och plockar upp ett godispapper.
Eliab Kebede, 10, Josef Mouatakef, 11, och Safir Isam, 10 tror att lättja gör att många vuxna slänger saker fel. De tycker att man kan prata med dem direkt.
Anna Rönngren
Slängs mycket fimpar och snus
Barnen plockar bland annat i grönområdet vid Trissan och runt campingen.
– Det brukar vara mycket skräp här i Bredäng, säger Eliab Kebede, 10.
Han, Josef Mouatakef, 11, och Safir Isam, 10 visar påsen där de plockat bland annat papper och plast.
– Här är ett lock, det är också mycket cigarettfimpar som slängs här i området, säger Josef Mouatakef.
Att folk skräpar ner gillar de inte.
– Det känns inte riktigt fräscht, säger Nadia Saleh.
– Det är också dåligt för djuren som kan råka äta det, säger Yuliana Vanegas.
Agnes Lind, 11, tycker att skräpet som slängs gör att området inte är lika trevligt att promenera i.
Anna Rönngren
Agnes Lind, 11, hittar även en avslagen flaskhals i glas som hon lägger i en papperskorg.
– Det känns inte bra när man är ute och promenerar och ser allt skräp, det brukar vara mycket cigaretter och snus.
Folk är lata.
Vill se skräpplockardagar
Barnen säger att de själva inte brukar kasta skräp på marken eller i naturen, men är eniga om varför andra gör det. Och det handlar sällan om avsaknaden av papperskorgar.
– Folk är lata, säger Safir Islam och får medhåll av flera andra barn.
– Jag tror inte att de orkar gå till papperskorgen för de vill slänga saker snabbt, säger Nadia Saleh.
Barnen har flera idéer om hur man kan minska nedskräpningen. Dels genom att lära skolelever att slänga saker rätt genom skräpplockardagar, dels genom att föräldrar pratar med sina barn.
De tycker också att man kan säga till vuxna när de slänger saker fel.
– Man kan berätta för dem som slänger saker att det är dåligt för djur, natur och miljö, säger Eliab Kebede.
Josef Mouatakef tror också på återkommande insatser för att ändra folks beteende.
– Man borde har skräpplockardagar en gång i månaden i varje område så folk som bor där får gå ut och plocka tillsammans.
Yuliana Vanegas, 10, och Nadia Saleh, 10 plockar skräp vid Trissan.
Anna Rönngren
Cigaretter vanligaste skräpet
Trots att rökningen minskar och antalet fimpar har gått ner i skräpmätningarna är nikotinprodukter fortfarande det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer.
Fimpar utgör 46 procent av allt skräp, enligt den nationella skräpmätningen 2025.
Det näst vanligaste skräpet är snus som står för 23 procent av allt skräp.
Flera typer av skräp har minskat i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. Plastkorkar har exempelvis minskat med 62 procent efter att nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor infördes.
Källa: Håll Sverige Rent