
Värd att vänta på? Mitt i:s reporter Alexander Kuronen har lite att fundera på. Foto: Mikael Andersson
Att semla eller inte semla – det är frågan
Fastlagen infaller först i februari, men det har ingen betydelse för dagens gudlösa semmelälskare. Är det något att jämra sig över? Måltidsforskaren Richard Tellström tycker inte det.
- Nyheter
- Publicerad 16:40, 22 jan 2021
"Nu är det inte långt kvar till fastlagen. Kul, då får man äntligen äta semla!"
Har du sagt det är du förmodligen så ortodox det går att bli. I alla fall när det gäller just semmeltraditionen. Det menar Richard Tellström, måltidsforskare och etnolog vid Stockholms universitet:
– Om man är troende kristen äter man semlor tre eller fyra dagar fram till fastlagsdagen, alltså fettisdagen. Sedan inte mer.
Alla gör bevisligen inte så, ty redan nu saluförs de gräddiga bullarna lite överallt till mångas förtjusning. Men att ta sig allt för feta friheter väcker också andra känslor.
Det blev Mitt i varse när vi nyligen skrev om ett kafé på Östermalm. Där inleddes krängandet av fastlagsbullar redan på annandagen.
Medan liberala gottegrisar ville ha semlor året om lydde en annan typisk läsarreaktion: "Alldeles för tidigt."
Oenighet om traditioner
Man kan undra varför vissa så gärna lägger sig i andras högtidsfiranden och inte nöjer sig med att sköta sitt.
Richard Tellström tror att det är för att det råder oenighet om ifall traditioner ska vara kollektiva eller kunna tolkas fritt av var och en.
– I grunden tror jag att det beror på att vi har plockat bort den religiösa anledningen till en mängd fester. Då är de inte längre bundna av kalenderåret, utan man kan fira mer som man själv vill.

Ifrågasatt. Att semla eller inte semla, det är frågan. Mitt i:s traditionsintresserade reporter vet inte riktigt vad han ska tycka så här tidigt på året. Men kanske bör han vara tacksam över att bullen är så poppis som den är, med tanke på hur dåligt resten av den gamla fastlagshögtiden stått sig i modern tid. Foto: Mikael Andersson
Vad gäller bråket om semlan har det faktiskt pågått ända sedan 1950-talet. Då luckrades reglerna upp, efter att staten tidigare hade bestämt att semlor endast fick säljas under fastlagen.
Men nog har det ändå blivit mer okej att tjuvstarta traditioner på senare år?
– Ja, absolut. Det tillhör det postmoderna samhället, där du får göra lite som du vill och ingen ska komma och tala om vad som är rätt och fel, säger Richard Tellström.
Vilken betydelse har det trista året 2020 haft där?
– Mitt intryck är att folk tog tillfället i akt och ordnade julstämning mycket tidigare än vanligt. Man har ett uppdämt behov av att festa och pynta, helt enkelt ge flärd åt en ganska tråkig tillvaro.
Är det bara positivt att gamla regler utmanas?
– Så länge människor är glada och visar varandra kärlek tycker jag att man får vara nöjd.
Han konstaterar att inga traditioner varar för evigt – allting tolkas och omtolkas.
Och för all del, det var ju inte semlor med grädde som kung Adolf Fredrik åt ihjäl sig på. Den bullen kom först på 1920-talet.
Så det kan nog finnas skäl att se över sin aversion mot säljstarter i december, semmelwraps och andra nymodigheter. Trots allt.

Richard Tellström. Docent i måltidskunskap och etnologi. Foto: Urban Björstadius