Länet

Oaptitlig mat, utebliven vård och dåligt bemötande. Vittnesmål från patienter inom ätstörningsvården i Stockholm har de senaste månaderna lyfts fram både i medier och i den politiska debatten.

29-åriga Josefin, som egentligen heter något annat, har vårdats för svår anorexi sedan hon var 12 år gammal. Hon beskriver för Mitt i hur hon skrevs ut i somras efter ett halvår av heldygnsvård, utan någon tydlig plan för vad som skulle komma i stället.

– Det är inte konstigt att folk inte blir friska. Man får väldigt lite uppmuntran och pepp. Det känns som att man blir betraktad som ett hopplöst fall, som att de utgår från att man ska komma tillbaka och bli inlagd igen, säger hon.

I SCÄ:s lokaler på Södermalm får sammanlagt runt 4 000 patienter behandling.

Petter Beckman

Nu bor Josefin själv i sin lägenhet och får hantera sin anorexi till stor del på egen hand, med två terapitillfällen i veckan inom öppenvården.

"Kan inte anpassa maten"

– Jag har bett om att få en plats i dagvården, där det serveras måltider flera gånger om dagen. Men jag har fått nej, eftersom de säger att de inte kan anpassa maten efter mina behov.

Mitt i tar del av fler liknande vittnesmål, där patienter upplever att de inte får den individbaserade vård som måldokumenten utlovar, trots att de bett om att få en mer aktiv behandling.

Det gemensamma är att det handlar om vuxna, långtidssjuka patienter som ofta blir inlagda – en grupp som utgör ett par procent av de cirka 4 000 som är inskrivna vid Stockholms Centrum för Ätstörningar, SCÄ.

Mikaela Lithman, verksamhetschef för SCÄ, tycker inte att det blir rättvisande att fokusera på denna, ganska lilla grupp.

Har testat allt

– Det här är den patientgrupp där kunskapsläget är som lägst, där det finns för lite forskning om vilka metoder som fungerar. Om vi visste vad som hjälpte skulle vi göra det. Men om man har testat allt och inte har fler verktyg, då spelar det tyvärr ibland ingen roll hur mycket anpassningar vi gör, säger hon.

Ätstörningsvården rymmer en lång rad behandlingsmetoder, som i de flesta fall fungerar bra, framhåller SCÄ-chefen.

Petter Beckman

För de flesta andra patienter finns en rad väl underbyggda metoder som tillämpas inom SCÄ med goda resultat, framhåller SCÄ-chefen.

– Självklart ska man skriva om det som fungerar dåligt. Men det är sällan man lyfter fram den majoritet som är nöjda och blir hjälpta.

Min känsla är att vi har fler nöjda patienter nu.

I början av 2025 tog SCÄ över den ätstörningsvård som tidigare bedrevs av de privatägda Mandoklinikerna. Siffror för hur detta har påverkat patientnöjdheten kommer först senare i år.

Kortare köer

– Min känsla är att vi har fler nöjda patienter nu. Det största missnöjet tidigare gällde de långa köerna. 2022 hade vi 1 400 patienter som väntade på vård, med väntetider på över ett år i medeltal. I dag är väntetiden på att få behandling 35 dagar för vuxna och 20 dagar för barn, säger Mikaela Lithman.

Mycket kritik har riktats mot maten. Vad gör ni åt det?

– Från den 17 mars har vi ett nytt tilläggsavtal för maten. Det kommer att finnas fler olika proteinkällor och bli lättare att själv komponera måltiderna så att de blir mer aptitliga.

Mikaela Lithman, chef för Stockholms Centrum för Ätstörningar, medger att det saknas tillräcklig forskning om fungerande behandlingsmetoder för vissa patientgrupper.

En anställd inom heldygnsvården berättar för Mitt i om fyrkantiga måltidstregler, där patienter förbjuds att salta och peppra på maten.

Vad tänker du om det?

– Ibland finns det goda skäl eftersom patienter kan översalta maten för att binda vätska. Men det är såklart en balansgång och vi ska inte kategoriskt vägra patienter kryddor, säger Mikaela Lithman.

Gör personalen fel?

– Vi har expanderat väldigt snabbt och det tar tid att bli bra på att jobba med ätstörningar. I vissa specifika situationer kan det vara svårt för ny personal att göra en helt korrekt bedömning.

Striden om ätstörningsvården: "Dags att lyssna på patienterna"

Väntetiderna till ätstörningsvården i Stockholm har kortats, men fortfarande finns vittnesmål om brister. Liberalerna vill göra en stor patientenkät, medan MP anklagar Tidöministrar för att ljuga.

Länet

Läget inom ätstörningsvården i Stockholm har varit en politisk krutdurk i flera år. När den nytillträdda mittenkoalitionen beslöt att lägga över hela vården i regionens egen regi varnade den borgerliga oppositionen för att patienter skulle komma i kläm.

Nyligen kunde regionen visa siffror på hur väntetiderna har kortats rejält ett år efter omläggningen. Men både Moderaterna och Liberalerna kontrar med vittnesmål från patienter och anhöriga som upplever stora brister.

– I dag ser vi en allvarlig skillnad mellan patienters vittnesmål och de beskrivningar som vi får från officiella kanaler, säger Jesper Svensson (L).

Han föreslår att regionen genomför en riktad enkät till samtliga patienter som är inskrivna vid Stockhoms centrum för ätstörningar för att få fram "en ordentlig bild av läget".

Ansågs för frisk

– Den 13 januari fick jag till exempel höra om en patient vars behandling avslutats på grund av att hon inte förmådde gå upp tillräckligt i vikt på egen hand och som nu riskerar att behöva slutenvård, Det är dags att lyssna på patienterna, säger Jesper Svensson.

Jesper Svensson (L), andre vice ordförande i psykiatriutskottet.

Liberalerna

Moderaterna pekar på de klagomål som skickats in till regionens patientnämnd – totalt 17 stycken under 2025, varav merparten under de första sex månaderna efter omorganisationen.

"En tonårig flicka nekas vård på en ätstörningsklinik då hon anses vara för frisk för att erbjudas psykologsamtal. De uteblivna samtalen har nu orsakat att ätstörningen triggats igång igen", lyder ett av vittnesmålen där.

"Sprider desinformation"

Året innan, då de privatägda Mandometerklinikerna bedrev en del av vården, inkom totalt 23 klagomål, alltså fem fler.

Patientorganisationen Frisk och fri har också sagt till Mitt i att de upplever att vården rör sig åt rätt håll.

Sandra Ivanovic Rubin (MP), politiskt ansvarig för ätstörningsvården i regionen, är upprörd över hur regeringspolitiker har – som hon ser det – har "spridit desinformation" om läget i Stockholm.

Sandra Ivanovic Rubin (MP) tycker att regeringsföreträdare har ljugit om läget.

Pressbild Fredrik Hjerling

– Under 2025 har flera ministrar i Tidöregeringen påstått att ätstörningsvården i Region Stockholm “monterats ner” och att köerna blivit längre. De har spridit dessa uppgifter helt utan grund, och nu har vi svart på vitt att det faktiskt är precis tvärtom – köerna har kortats, säger hon.

När det gäller L-förslaget svarar hon att mittenstyret vill gå längre än att bara göra en enkät.

– Vi vill få till en ordentlig så kallad brukarrevision som leds av personer med egen erfarenhet och verkligen fångar in patienternas prioriterade frågor, säger Sandra Ivanovic Rubin.

Så har minstrar uttalat sig om ätstörningsvården i Stockholm

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) sade vid en presskonferens i september 2025 att "i socialdemokratiskt styrda Region Stockholm, [har] man istället valt att montera ner ätstörningsvården. Specialiserade mottagningar har stängt, köerna har växt och patienterna har blivit lidande”.

Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) har på sitt instagramkonto under hösten skrivit att “Ätstörningsvården i Stockholm har fullständigt havererat. Sedan Socialdemokraterna tog makten i regionen 2022 har vårdköerna skenat".

Källa: Mitt i, Sveriges Riksdag, Instagram

Jesper Svensson (L) ser ett stort glapp mellan den officiella bilden och vad han hör från patienter. Sandra Ivanovic Rubin är upprörd av andra skäl.

Pressbilder, Ingrid Johansson

Striden om ätstörningsvården: "Dags att lyssna på patienterna"

L vill samla vittnesmål ✔ Uppgifter: "Patienter nekas vård" ✔MP anklagar ministrar för att ljuga