Du kommer med flyget till Arlanda efter semestern, och rullar med din väska genom tullen, det är grönt, "Nothing to declare".
Tro du ja. Där står tulltjänstemännen på rad. Med röntgenblick, kan det kännas som.
"Hej, var kommer du resande ifrån? Vad ska du göra här?"
Adam Hübinette, gruppchef och tullinspektör, förklarar att resenärer som verkar nervösa, flackar med blicken och har anlänt med "högriskflyg" kan komma att kontrolleras.
– Till exempel från Turkiet. Eller Holland, där resenärer kan ha mellanlandat från Sydamerika, säger han.
Det är framför allt organiserad narkotikasmuggling och vapen tullen vill stoppa.
Läkemedel hittar de "på köpet" vid kontroller. Men där är det i princip fritt fram numera, utom för läkemedel som är narkotikaklassade.
Och något som bekymrar Adam Hübinette är mängden antibiotika som nu förs in. I många länder går det att köpa receptfritt.
– Hos ungefär var femte person som ankommer från ett land utanför EU och som kontrolleras hittar vi antibiotika. Majoriteten är svenska medborgare som inte genomgår någon antibiotikakur, utan de säger att de passat på att köpa för att ha ifall de "får ont i halsen" eller i förebyggande syfte.
Restriktivt
I Region Stockholm skrivs allt färre antibiotikarecept ut. Detta för att minska risken för att bakterier blir resistenta mot antibiotika. Drabbas man av en sådan bakterie finns inget botemedel.
Tidigare omhändertog tullen de läkemedel som är receptbelagda i Sverige. Men sedan 2023 gäller att läkemedel som är receptfria där de köpts får tas in för eget bruk.
– Grundregeln är att man ska kunna ta med sig sitt läkemedel när man reser. Det är ingen ny lagstiftning, utan vi har fört en diskussion med Tullverket om hur vi ska tolka det regelverk som finns, säger Tomas Nilsson, utredare vid Läkemedelsverket.
Lagen gör ingen skillnad på om läkemedlet är receptbelagt eller receptfritt.
– Mängden som beställs på nätet från utlandet är ett större problem, säger han.
Stora mängder
Men Adam Hübinette håller inte med. Det handlar om ganska stora mängder, menar han.
– Kommer du från ett EU-land har du rätt att föra in ett års förbrukning. Utanför EU gäller tre månader.
Och eftersom tullen måste kunna visa att läkemedlen inte är för eget bruk, utan till exempel ska säljas, har antalet omhändertaganden minskat kraftigt.
Adam Hübinette gör en slagning i datorn och räknar: 22 omhändertaganden hittills i år. 2022, innan nyordningen, var de uppe i 80, bara i januari.
– Merparten är antibiotika, säger han.
Efter pandemin: Allt mer antibiotika skrivs ut
Målet är max 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Förra året var siffran 269 i Region Stockholm.
Användningen av antibiotika ökar återigen, efter att ha varit låg under pandemin.
Under 2023 skrevs 269 recept per 1 000 invånare ut i Region Stockholm, visar siffror från Folkhälsomyndigheten.
Det är en bit från målet, som är 250 recept per 1 000 invånare.
Men Stockholm har lyckats pressa ner antibiotikaanvändandet på senare tid. För tio år sedan skrevs här ut flest recept i hela landet.
Under snittet
Nu ligger Stockholm strax under rikssnittet, som är 270 förskrivningar.
Antibiotikaanvändandet bör hållas så lågt som möjligt då bakterier annars riskerar att bli resistenta, och då biter ingenting på dem.
Det är ett av vår tids stora hot mot folkhälsan, enligt det nationella nätverket Samverkan mot antibiotikaresistens (Strama).
Högre innan pandemin
Under pandemin var antibiotikaförskrivningen historiskt låg i hela landet.
När sedan restriktionerna hävdes ökade smittspridningen av framför allt luftvägsinfektioner, vilket förklarar den ökande förskrivningen.
Men trots det är den fortfarande lägre än 2019, innan pandemin. Då skrevs 295 recept/1 000 invånare ut i Region Stockholm.
Användningen av antibiotika minskar
269 antibiotikarecept per 1000 invånare skrevs ut i Region Stockholm förra året.
För tio år sedan skrevs 359 recept ut, flest i landet.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Ännu är det en bit kvar till målet om max 250 recept per 1 000 invånare och år.
Mostphotos
Efter pandemin: Allt mer antibiotika skrivs ut
Populäraste vårdcentralerna skriver ut mest antibiotika
Vid de vårdcentraler där patienterna är mest nöjda med vården skrivs det också ut mest antibiotika – och där de är minst nöjda skriver läkarna ut färre recept. Det visar Mitt i:s kartläggning.
När Mitt i för en tid sedan publicerade resultat från den Nationella patientenkäten var Djursholmsdoktorn, Lill-jans husläkarmottagning, Sjöstadsdoktorn och Djurö vårdcentral topp tio.
Där ansåg över 90 procent av patienterna att de fått bra vård.
Mitt i har undersökt vilka vårdcentraler som får höga betyg och jämfört med vilka som skriver ut mest antibiotika. Det visar sig finnas ett samband.
De vårdcentraler och husläkarmottagningar som får höga betyg är mer frikostiga med antibiotikarecept än vid övriga mottagningar i sin kommun eller stadsdel.
I topp med 350 recept
Allra mest antibiotika i hela regionen skrevs det ut vid Riddarens vårdcentral Tyresö: 350 recept per 1 000 listade patienter. Djursholmsdoktorn skrev ut 320 recept per 1 000 patienter.
Här skrivs flest antibiotikarecept ut
Antal recept (avrundad siffra) per 1000 listade patienter 2019.
Källa: Strama Stockholm
Enligt Astrid Lundevall, enhetschef vid Strama Stockholm, som arbetar samverkande mot antibiotikaresistens, kan det finnas ett tryck från patienter som absolut vill ha antibiotika, då de tror att det är vad som krävs för att bli frisk.
– Men överlag har vi intrycket att man efterfrågar antibiotika i allt mindre utsträckning, säger hon.
Drop in snedvrider siffrorna
Petter Dahl, VD för Riddarens vårdcentraler, säger att statistiken är missvisande.
– Vi öppnade i Tyresö för ett år sedan, i ett vårdtungt område där det fanns ett uppdämt vårdbehov hos kroniker och multisjuka patienter som strömmade till oss. Och de behöver ofta antibiotika, säger han.
Dessutom har vårdcentralen öppet 365 dagar om året med drop in. Då kommer många patienter som inte är listade där och som behöver antibiotika mot infektioner, vilket snedvrider statistiken, förklarar han.
Riddarens vårdcentral i Tyresö Strand. Foto: Pekka Pääkkö
Pekka Pääkkö
Inte nöjda
Samtidigt är missnöjet störst vid de vårdcentraler som är mest restriktiva med antibiotika.
Capio vårdcentral Rågsved, Tensta vårdcentral och Capio vårdcentral Södermalm hade alla under 55 procent positiva svar i patientenkäten. Där skrevs bara 80-90 recept ut per 1 000 listade patienter.
Här skrivs minst antal antibiotikarecept ut
Antal recept (avrundad siffra) per 1000 listade patienter 2019.
Källa: Strama Stockholm
Hur kommer det sig att det skiljer sig så mycket?
– Vi vet inte riktigt. Det vi vet är att chefer som är engagerade i antibiotikafrågan och som satsar på fortbildning för all personal gör att förskrivningen minskar. Och att det vid nyöppnade mottagningar skrivs ut mer, säger Astrid Lundevall.
En viktig faktor är också hur åldersstrukturen på den listade befolkningen ser ut. Till exempel får äldre personer mer antibiotika, förklarar hon.
Minskar varje år
Antibiotika skrivs också ut vid sjukhus och specialistkliniker och Region Stockholm ligger ganska högt när det gäller den totala användningen av antibiotika jämfört med övriga Sverige.
Förra året hämtades 295 recept ut per 1 000 invånare. Rikssnittet ligger på 286. Målet är att komma ner i 250 recept.
Varför är det så viktigt att inte använda mer antibiotika än nödvändigt?
– För att bakterier inte ska bli resistenta. För då har vi inget botemedel mot infektioner. Lunginflammation kan få dödlig utgång utan antibiotika, operationer kan inte utföras, inte heller cancerbehandlingar, säger Astrid Lundevall.
Slår ut goda bakterier
Vanliga sjukdomar som halsfluss, nedre urinvägsinfektion och luftrörskatarr kan kroppen oftast klara att läka ut själv.
Att ta antibiotika i onödan kan få negativa effekter. Alla bakterier vi har i kroppen, på huden, i svalget, i tarmen och underlivet, kallas för vår mikrobiota.
När den utsätts för antibiotika kan resistenta, motståndskraftiga, bakterier få fäste. Bakteriebalansen i tarmen förstörs också och man får sämre motståndskraft mot infektioner.
Så blir bakterier resistenta
Bakterier består av en cell och kan föröka sig (dela sig) snabbt.
Oftast har den nya cellen samma gener som modercellen. Men då och då blir inte kopiorna exakta. Det kallas mutation.
Ibland får mutationen som effekt att bakterien utvecklar ett skydd mot fiender, som antibiotika. Då blir bakterien resistent.
När bakterier blivit resistenta mot flera vanliga antibiotika kallas de multiresistenta.
Några vanliga multiresistenta bakterier är MRSA, VRE och ESBL samt ESBL-Carba.
Årligen dör omkring 33 000 EU-medborgare till följd av antibiotikaresistens.