Varje år arrangeras tävlingen Prix de Lausanne i Schweiz. Ett av de största arrangemangen för balettdansare i åldrarna 15 till 18 år, då de får en chans att visa sina färdigheter och bli upptäckta.

Några av de bästa balettdansarna i världen har dansat i tävlingen, sedan den grundades på 70-talet.

En av de 87 uttagna, av hundratals sökande, till årets tävling är danderydsbon Alexander Mockrish. Han och klasskamraten Theodor Bimer (som också är uttagen) ska då tävla var för sig, alltså solo.

Ett nummer i klassisk balett och ett i modern dans.

I år väntas tävlingen bli extra stor i och med att man firar 50-årsjubileum. Det blir några speciella dagar, minst sagt, i Lausanne, Schweiz.

– Det ska bli jättekul. Det är en stor vinst att bara få åka dit, säger Alexander Mockrish när vi möter honom på Kungliga svenska balettskolan på Södermalm.

Dansat sen barnsben

Intresset för dans har alltid funnits där, berättar han.

– Jag började dansa hela tiden redan när jag var liten. Det var ingen i familjen som visade eller hade erfarenhet av dans. Men jag gillade musik och dans. Det kom mycket från mig själv.

Den första dansskolan han gick på var Laisings dansskola i Täby. Han utvecklades snabbt, och blev senare i mellanstadiet rekommenderad att söka till balettskolan.

Idag går han första året på gymnasiet på balettskolan, där han läser (och dansar) inriktning klassisk balett.

Han förklarar skillnaden på balett och modern dans, som han ska tävla i. Om baletten har fler klassiska rörelser och positioner som är förutbestämda, så är modern dans mer fri, och har färre regler.

"Jag vill kunna dansa allt"

Dansintresset sträcker sig dock till alla möjliga stilar, berättar Alexander.

– Men baletten håller många dörrar öppna. Om du skolas i balett är det en bra grund för att dansa allt annat.

Dansen är en stor källa till glädje för honom.

– Det ger alltid energi att dansa, och att stå på scen. Det är roligt att byta ut kostymer, arrangemangen... ljuset är på scen. Allting runt det är väldigt härligt.

Alexander Mockrish, 16, ska tävla i Schweiz i balett.

Mikael Andersson

Fysiskt omöjligt

Momentet precis innan man ska gå upp på scen är speciellt. Numret, rörelserna, hoppen. Det är mycket att hålla koll på.

– Det är lite pirrigt… men en skön känsla.

I vissa fall kan man ha tränat på koreografin i månader. Som i det här fallet, inför tävlingen i Lausanne. Sedan i november, då han fick reda på att han blivit uttagen efter att ha skickat in en auditionvideo, har han tränat på sina koreografier.

Alexander visar olika rörelser på dansgolvet, de ser nästan fysiskt omöjliga ut. Genom danssalens fönster strilar solen in.

Det märks att få tävla i Lausanne är något speciellt. Han ler stort, och berättar att vinna inte det viktigaste.

– Det är bara jättekul att vara där. Att få träffa andra, få vara med och en av de tävlande och möta några av de bästa tränarna.

Målet är alltid dansen

Vi frågar: Vad målet är med dansen?

Att dansa professionellt på hög nivå, berättar han.

– Jag har alltid gillat New York. Jag är halvamerikan, så det känns alltid som hemma när man är där. Men målet är alltid dansen, sedan spelar det mindre roll var jag gör det. Platsen är inte det viktigaste.

Alexander Mockrish

Mikael Andersson