I september 2023 hittas en 13-årig pojke död, skjuten i huvudet, vid ett kärr i Handen. Mordutredningen hamnar på åklagare Lisa dos Santos bord.

Några månader senare sitter hon i ett mötesrum med pojkens föräldrar som söker svar hon inte kan ge. När de lämnat rummet har Lisa dos Santos svårt att hålla ihop. Med den scenen inleds hennes senaste bok "Gängens hus, min rapport från våldsvågen".

– Jag tänker mycket på det fortfarande och kommer antagligen att göra det livet ut. Aldrig blir man så härdad att det går att greppa att det är barn som ligger mördade på gängens brottsplatser, säger hon.

Vi träffas på Espresso house i stationshuset i Flemingsberg. Det är från åklagarkammaren ett stenkast bort hon bedriver sitt arbete mot gängkriminaliteten, och Flemingsberg utgör hela tiden en fond i boken. Utsikten över Ica Maxi och den stora parkeringen, pendeltågen som ständigt strular, promenaderna över bron till favoritstället Alfreds där hon gärna äter panerad torsk med vännen Micke, som undervisar på polishögskolan.

Vi träffar Lisa dos Santos på Espresso house i Flemingsberg. I boken skriver hon att hon köper kaffe på Pressbyrån när hon är på språng, eftersom det blivit så dyrt på Espresso house. Men oftast blir det beskt automatkaffe på åklagarmyndigheten.

Angie Gray

Gränserna förskjuts

Bokens titel "Gängens hus" kommer från att gängkriminaliteten äter sig in i hela samhällskroppen, till och med i domstolarna. Den tar avstamp i våldsvågen som drog in över södra Stockholm i mellandagarna julen 2022 och sedan vällde in i 2023. Gränserna flyttas fram när gängledarna befinner sig utomlands. Deras anhöriga blir måltavlor och morden och bombdåden läggs ut på barn.

– Man kände att det var en form av undantagstillstånd. Jag ville stanna upp och kasta ljus på den här förskjutningen, det är så lätt att man hamnar i att det är ett nytt normalläge. Vi trodde att antalet dödsskjutningar hade peakat 2022. I stället kom vi in i den här superkonflikten med två nätverk som konkurrerade, säger Lisa dos Santos.

Når barn i sociala medier

Efter polisens framgångar med Encrohat hittade gängen andra sätt att kommunicera via krypterade appar i helt vanliga mobiltelefoner. Och det visade sig vara ännu mer effektivt – framför allt när det gäller att nå barnen.

– Gängen utvecklade sina metoder snabbt och utnyttjade kraften i social medier. Gangsterkulturen har fått ett fäste och gjort dem attraktiva för de unga. Fascinationen för gängen går som en röd tråd mellan de unga som varit i den här miljön, det finns en dragningskraft.

I boken pekar Lisa dos Santos på hur barnen trålas in med hjälp av smicker, pengar och den kriminella statusen som gängen erbjuder.

– Det narrativ som har fått fäste är att barnen har blivit hotade och pressade. Men vi förvånades av att gång på gång sitta med barn som inte blev tvingade.

Lisa dos Santos sticker ofta ut hakan i debatten om gängkriminalitet. Hon är mycket frustrerad över saktfärdigheten. "Debatten blir lätt ideologisk med höger och vänster och det hindrar oss från att vara framåtlutade och hålla jämna steg med gängen."

Angie Gray

"Behöver aldrig tveka"

Lisa dos Santos är noga med att hon framför sitt åklagarperspektiv, som är en del av en större bild, och värjer sig mot att komma med lösningar. Men hon är mycket tydlig när det gäller mobiltelefonernas roll.

– Den kortaste vägen mellan gängen och barnen är mobiltelefonen. Skulle man ha en åldersgräns på smartphones skulle det rubba den här affärsmodellen ganska kraftigt, säger Lisa dos Santos.

I september ska hon återvända till åklagarkammaren efter ett års tjänstledighet. Då är det dags att ta pendeln varje dag till Flemingsberg igen.

– Det ska bli roligt att gå tillbaka till att ha kollegor och dela den gemenskapen. Att vara med och driva en utredning igen, det ser jag fram emot, även om det är tungt. Man har så tydligt mål och riktning, man behöver aldrig tveka på vad man ska göra i livet.