Den 69-årige mannen kom in med ambulans till Sös-akuten vid 18-tiden på kvällen. Han hade bröstsmärtor, skakningar, mycket låg puls, låg syresättning och högt blodtryck.
Först efter en och en halv timmes väntan kopplades han upp mot hjärtövervakning och prover togs.
– Det tog en och en halv timme innan någon ens sa hej till honom, berättar hans dotter, som vill vara anonym.
Hjärtinfarkt kunde uteslutas. Men sedan blev han liggande på en brits i korridoren. Klockan hann bli nästan 13 dagen efter innan han fick träffa en läkare.
Ropade på hjälp i korridoren
Dottern som befann sig utomlands hade kastat sig på flyget och anlände till sjukhuset 02.30.
– Folk låg och ropade på hjälp runt omkring pappa. Någon behövde hjälp att andas. Personalen räckte inte till, säger hon.
Än mindre kunde de hjälpa till med något att äta. Först på morgonen delades kaffe och smörgås ut.
– Vissa är ju pigga och kan gå till kiosken. Men jag tyckte väldigt synd om de gamla som var sängliggande, nu när de är hårda med besöksregler får ju anhöriga egentligen inte ens komma in och lämna mat.
För få vårdplatser
Det stora problemet är bristen på vårdplatser för dem som inte kan skickas hem utan behöver läggas in. Det är Inte fysiska sängar som saknas, utan det är personal som ska bemanna vårdplatserna som fattas.
Det leder till långa vistelsetider på akutmottagningarna, ett problem som alla sjukhus dras med till och från. Och det blir bara värre.
Det nationella målet är att den som söker akut vård ska bli bedömd inom en timme och att vistelsetiden på akuten ska vara max fyra timmar.
Tio timmars väntan
2015 var andelen patienter som vistades på akuten i max 4 timmar 63 procent i Region Stockholm. Den senaste siffran, för juli i år, är 33 procent. Två av tre får alltså vänta i fyra timmar eller mer.
Och många blir kvar på akuten riktigt länge. På Södersjukhuset, Karolinska i Huddinge och Danderyds sjukhus får mer än var tionde patient vänta i över tio timmar.
Tuffast är det oftast på Sös, Sveriges största akutmottagning.
Fyra av fem fick vänta för länge
2015 var andelen som som vistades där kortare tid än 4 timmar 54 procent, i juli i år var andelen nere i 22 procent.
Paradoxalt nog kan det ha att göra med att sjukhusakuterna fått ett mer avgränsat uppdrag, och bara ska ta hand om de svårare fallen, medan närakuterna tar de lättare.
– När genomsnittspatienten har en mer komplicerad sjukdomsbild kan det leda till att tiden till diagnos och färdigbehandling på akuten blir lite längre. Ett viktigt mått är därför också hur snabbt man får träffa läkare, där till exempel Södersjukhuset lyckats sänka tiden rejält från som mest 130 minuter 2019 till i år närmare 70 minuter, säger säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd.
Sjukhusen tvingas spara
Oppositionspartiet Socialdemokraterna har under lång tid kritiserat den blågröna majoriteten i regionen för att "svälta ut" sjukhusen.
Södersjukhuset har aviserat att de måste spara 79 miljoner kronor i personalkostnader till nästa år. Det motsvarar 102 helårsarbetare, och ska ske med naturlig avgång.
– På Danderyds sjukhus och i Södertälje ser situationen likartad ut. I grunden handlar det om att vårdens kärna får för lite pengar. Moderaterna underfinansierar den offentligt drivna vården till förmån för privata aktörer. Det är ett ideologiskt vägval som leder till att patientsäkerheten hotas. Vi vill omedelbart skjuta till 350 miljoner kronor till sjukhusen, säger Aida Hadzilaic (S).