Gärdet
Fastigheten Stångkusken 1 på Armfeltsgatan innehåller både Olaus Petri kyrka och en länga med hyreslägenheter. Arkitekt var Peter Celsing och han ritade allt från kyrkorummet till köken på uppdrag av Oscars församling.
De senare vill församlingen riva ut i samband med ett kommande stambyte, vilket Mitt i berättat om i flera artiklar.
Nu har en av hyresgästerna anmält planerna till miljöförvaltningen. Rubriceringen: Brott mot avfallstrappan – ett EU-direktiv som är en del av svensk lagstiftning.
– Vi har ett pågående ärende, säger Anna Viklund på miljöförvaltningen i Stockholms stad.
"Är av god kvalitet"
Avfallstrappan, eller avfallshierarkin som den också kallas, innebär att man i första hand ska förebygga att avfall uppstår, och sedan, i fallande ordning, ta vara på saker så resurseffektivt som möjligt (se fakta).
När det gäller fastigheten Stångkusken 1 menar hyresgästen att fastighetsägarens planer innebär att man hoppar över steg ett, två och tre och går direkt till steg fyra: energiåtervinning.
"Eftersom köken är av god kvalitet finns ingen teknisk anledning till omfattande rivningar eller ersättning av originalinredning och därigenom bryta mot EU:s avfallsdirektiv och svensk lagstiftning och dessutom gå emot Svenska Kyrkans egen policy för hur man ska man anpassa sin verksamhet för att minska klimatpåverkan", skriver hyresgästen.
Det är mig veterligen relativt oprövat.
Återbrukar hyllor
Fastighetsägaren Oscars församling håller i ett yttrande till miljöförvaltningen fast vid sin tidigare ståndpunkt – att flera av köken är i så dåligt skick att de inte är tekniskt möjliga att återbruka.
Oscars församling skriver att de – förutom återbruk av teak-bänkskivor och reda-hyllor – ska förebygga avfall genom att installera nya kök med lång livslängd och därigenom minska behovet framtida utbyten.
Miljöförvaltningen kommer nu att göra en bedömning av det material de får in. Anna Viklund säger att hon endast känner till ett fåtal fall i Stockholm där det prövats om renoveringar är förenliga med avfallstrappan.
– Det är mig veterligen relativt oprövat.
Kyrkan vill riva ut Celsings kök – "kulturhistorisk katastrof"
Både huset och köken ritades av en av Stockholms mest kända arkitekter. De sistnämnda vill Oscars församling riva ut i samband med ett stambyte. Nu är hyresgästerna oroliga för kraftiga hyreshöjningar – och en expert befarar en "kulturhistorisk katastrof".
Huset på Armfeltsgatan 2–12 sticker ut i den bitvis enhetliga bebyggelsen på Gärdet.
I den norra delen ligger Olaus Petri kyrka, resten av huset består av hyreslägenheter.
Arkitekt var Peter Celsing och huset är blåklassat av Stadsmuseet, vilket innebär den högsta skyddsklassningen och ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”.
– Det här huset är ett genomarbetat samkonstverk där alla delar är samordnade till en skön helhet, inte minst interiört. Det är jättefint, säger byggnadsantikvarien Vicki Wenander som varit verksam i Stockholms innerstad under många år.
Fastighetsägaren säger att de kan återbruka vissa delar, som bänkskivor i teak – men inte hela köken.
Pekka Pääkkö
Fastigheten har också, enligt Oscars församling som äger huset, ett stort renoveringsbehov. Planerna har dock gjort flera hyresgäster oroliga.
Den stora vattendelaren är köken. Där vill församlingen riva ut originalskåpen från slutet av 1950-talet – som även de ritades av Celsing – och sätta in helt nya kök med snickerier och vitvaror.
”Hål i huvudet”
Vicki Wenander, som blivit anlitad av hyresgästerna för att göra ett antikvariskt utlåtande, skräder inte orden när det kommer på tal.
– Det vore faktiskt en kulturhistorisk katastrof om de här köken åker ut och om den planerade renoveringen leder till fler förändringar som försvagar byggnadens kulturhistoriska karaktär. Och oavsett vad man tycker om de kulturhistoriska värdena är det hål i huvudet ur ett hållbarhetsperspektiv att riva ut fungerande inredning.
Äter upp pensionen
Enligt en enkät som församlingen låtit göra har 17 hyresgäster svarat att de vill behålla de befintliga köken, medan sju har uppgett att de föredrar nya kök.
– Skåpen är bra, det gör mig ledsen att hyran ska gå upp för något som är onödigt, säger en av hyresgästerna som Mitt i har pratat med.
En annan fråga handlar om valet mellan att behålla det befintliga elementet i badrummet, eller installera elektrisk golvvärme. Där har 22 hushåll röstat för det förstnämnda alternativet, där värmen ingår i hyran, medan tre hushåll har svarat att de vill ha golvvärme som går på hyresgästernas egen elräkning och dessutom medför en extra hyreshöjning.
– Om hyran skulle höjas med 50 procent skulle den motsvara hela min pension. Hur det än blir kommer jag att behöva leva på sparpengar, säger hyresgästen.
Huset på Armfeltsgatan ritades av Peter Celsing. Det innehåller ett 30-tal hyresrätter – och Olaus Petri kyrka.
Pekka Pääkkö
Hur stor höjningen blir återstår att se. Flera hyresgäster som Mitt i pratat med befarar höjningar på 30 procent eller mer. Församlingen vill dock inte kommentera några siffror.
”Med en så omfattande renovering kommer hyrorna att behöva höjas men som sagt, nivån på höjningen kommer ju att förhandlas enligt de regler som gäller på hyresmarknaden”, skriver Leif Syrstad (Borgerligt alternativ), ordförande i församlingens arbetsutskott, i ett mejl till Mitt i.
Enhetlig standard
Mejlet avslutas med en generell uppmaning i sidfoten om att inte skriva ut det, av hänsyn till klimatet.
Uppmaningen ligger i linje med Svenska kyrkans ambitiösa klimatmål där det står att kyrkan ska eftersträva resurseffektivitet, återbruk, cirkulära lösningar och lågt klimatavtryck i största möjliga mån vid inköp och konsumtion på alla nivåer.
Leif Syrstad menar dock att det är tveksamt om det går att återbruka de gamla köken, dels på grund av skicket, dels på grund av att församlingen vill ha en ”enhetlig standard på samtliga kök”.
”De befintliga köken kommer därför att bytas ut men tidstypiska delar kommer att återanvändas så som nuvarande bänkskivor i teak”, skriver han.
En oberoende antikvarie kallar det för en kulturhistorisk katastrof om köken åker ut. Hur ser du på det?
”Vi har haft byggnadsantikvarisk kompetens med sedan projektstarten och ingen av de anlitade från tex Tyréns och White arkitekter har sett detta som en katastrof eftersom köken behöver renoveras till modern standard.”
Arkitekten var församlingsbo
Peter Celsing föddes den 29 januari 1920 i Oscars församling.
Han studerade på KTH och arbetade sedan hos Ivar Tengbom och Paul Hedqvist.
Peter Celsing har ritat flera tunnelbanestationer i Stockholm, bland andra Blackeberg, Hökarängen och Åkeshov. Han har också ritat flera kyrkobyggnader. Förutom Olaus Petri kyrka ligger han bakom S:t Tomas kyrka i Vällingby och Härlanda kyrka i Göteborg.
Mest känd är han kanske för några av de stora offentliga byggnader han ritat i Stockholm, som Kulturhuset på Sergels torg och Filmhuset på Gärdet.
Källa: Wikipedia, Nationalencyklopedin
Flera av hyresgästerna i församlingens fastighet på Armfeltsgatan kämpar för att få behålla sina 50-talskök.
Pekka Pääkkö
Här vill kyrkan riva ut kända arkitektens kök
Konsultjätte slår tillbaka – skulle ha avrått
Tyréns har aldrig hävdat att köken på Armfeltsgatan – ritade av arkitekten Peter Celsing – kan bytas ut.
Det replikerar konsultjätten efter en kommentar från fastighetsägaren Oscars församling.
Nyligen berättade Mitt i om renoveringsplanerna i Svenska kyrkans fastighet på Armfeltsgatan på Gärdet.
Där vill fastighetsägaren byta ut originalköken från 1950-talet som ritades av den välkände arkitekten Peter Celsing.
Planerna har fått kritik från både hyresgäster och den byggnadsantikvarie de anlitat.
– Det vore faktiskt en kulturhistorisk katastrof om de här köken åker ut. Och oavsett vad man tycker om de kulturhistoriska värdena är det hål i huvudet ur ett hållbarhetsperspektiv att riva ut fungerande inredning, sa byggnadsantikvarien Vicki Wenander till Mitt i i slutet av oktober.
I fastigheten på Armfeltsgatan, som är blåklassad, ligger Olaus Petri kyrka. Här finns även drygt 20 hyresrätter.
Pekka Pääkkö
"Fullt funktionsdugliga"
Leif Syrstad (Borgerligt alternativ), ordförande i församlingens arbetsutskott, menade dock att åtgärden var förankrat med antikvarisk kompetens.
”Vi har haft byggnadsantikvarisk kompetens med sedan projektstarten och ingen av de anlitade från tex Tyréns och White arkitekter har sett detta som en katastrof eftersom köken behöver renoveras till modern standard", skrev han i ett mejl till Mitt i i oktober.
Johanna Alton, avdelningschef kulturmiljö på Tyréns.
Pressbild/Tyréns
Det stämmer inte, menar Johanna Alton, avdelningschef för kulturmiljö på Tyréns.
– Tyréns var delaktiga i ett antal tidiga förprojekteringsmöten hösten 2021. I den fasen av projektet och det som då planerades var det inte aktuellt att köken skulle bytas ut. Nya vatten- och avloppsledningar skulle dras, men skåp med mera skulle inte påverkas.
Vad skulle ni ha sagt om fastighetsägaren hade velat byta ut köken då?
– Vi hade avrått från det. Det fanns inget skäl att göra det, de var inte uttjänta utan fullt funktionsdugliga.
Hon säger att Tyréns inte fick fortsatt förtroende i projektet på Armfeltsgatan.
– Hade vi blivit erbjudna att fortsätta hade vi endast kunnat tacka ja om man hade ändrat attityd till bevarande av byggnaden och dess unika värden såsom kök med köksinredning, säger Johanna Alton.
Oscars församling vill byta ut köksskåpen – men hyresgästerna protesterar.
Pekka Pääkkö
När Mitt i kontaktar White berättar de att de var involverade i en förstudie för cirka fem år sedan, och att det var Tyréns som tog över projektet efter White.
"Efter att alla storheter vägts in och utifrån den information vi fått in kunde vi konstatera att endast mindre delar av köken kunde bevaras", skriver Jan Perotti, antikvarie på White i ett mejl till Mitt i.
Lämnar inte ut utredning
Mitt i har utan resultat begärt att få ta del av fastighetsägarens antikvariska underlag. Leif Syrstad vill inte heller inte svara på varför han – i en kommentar till det planerade bytet av köken – uppgav att Tyréns inte "sett detta som en katastrof".
Han skriver i ett mejl till Mitt i att församlingen är väl medveten om byggnadens värden.
"Oscars församling lät Celsing rita denna fastighet, och det är något vi idag värdesätter och vill förvalta för framtida generationer", skriver han.
Han vidhåller att de befintliga köken inte går att återbruka.
"Vi bedömer att de inte håller för en nedmontering och återmontering. Risken är överhängande att de behöver kasseras trots höga ambitioner, vilket skulle innebära både tid och kostnad som i slutändan blir en hyresnivåfråga".
Hela fastigheten, inklusive köken, Stångkusken 1 ritades av Peter Celsing.
Pekka Pääkkö
Konsultjätten slår tillbaka – "Skulle ha avrått"
Fakta: Avfallstrappan
1. Förebygga avfall genom att reparera och underhålla så man kan använda produkter så länge som möjligt.
2. Återanvändning, till exempel genom att sälja och köpa produkter på second hand.
3. Materialåtervinna. Exempel på det är att kompostera matavfall för att framställa gödsel och biogas, eller att smälta ner aluminiumburkar och tillverka nya.
4. Energiåtervinning. Om ett material inte kan återvinnas kan det eldas upp i ett kraftvärmeverk för att omvandlas till el och värme.
5. Deponi. Den sista utvägen för farligt avfall som till exempel asbest.
Källa: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen