Täby

Tusentals skarvar häckar på öar i stora delar av länet, och de största kolonierna finns i Stora Värtan. Sedan många år har man velat minska skarvpopulationen – eftersom den påverkar fiskbestånd och naturmiljö negativt.

– Skarven har ökat mycket i innerskärgården nära fastlandet, det finns stora kolonier i Stora Värtan och Trälhavet. Det beror på att fisktillgången har blivit sämre i ytterskärgården, därför söker sig skarv och gråsäl söker sig inåt där det finns mer mat, säger Niklas Sjöberg länsfiskekonsulent på länsstyrelsen.

3000 skarvar ska fällas

Länsstyrelsen i Stockholm beslutade i april om skyddsjakt på skarv i Stockholms skärgård. Sammanlagt får 3000 skarvar fällas fram till och med den 15 juni 2027. De har i det nya beslutet även lagt till skyddsjakt i fler områden där fåglarna tidigare var fredade.

– Vi har beviljat skyddsjakt i många fler fredningsområden eftersom dessa bedöms som extra värdefulla för fiskbestånd, säger Jannike Ring vilthandläggare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Därför är de extra känsliga för att skarven som är en rovfågel jagar och äter fisk här.

Fisktillgången har blivit sämre i ytterskärgården.

Omfattande skyddsjakt har bedrivits i länet tidigare, berättar Jannike Ring och de ser en liten minskning av den häckande skarvpopulationen i skärgården.

– Samtidigt har antalet ungskarv ökat i området under samma tidsperiod. Skadebilden kvarstår med svaga fiskbestånd som visats vara känsliga. Detta ligger huvudsakligen till grund för beslutet, säger hon.

Jannike Ring berättar att de bedrivit en omfattande skyddsjakt i länet tidigare och att de ser en liten minskning av den häckande skarvpopulationen i skärgården. Men samtidigt har antalet ungskarv ökat.

Privat

Fiskbestånd riskeras att skadas allvarligt

Om inte populationen av skarv och säl kontrolleras och mänskligt fiske regleras finns det en risk att vissa fiskbestånd skadas allvarligt.

– Skarvarna är så många att de i vissa områden kan ha en avgörande decimerande effekt på redan svaga bestånd av exempelvis havsöring, ål och gös. Vissa fiskbestånd tål ett större uttag, vissa tål det inte och riskerar utrotning, oavsett om det är människa, säl eller skarv som står för detta uttag, säger Niklas Sjöberg.

3000 skarvar för skjutas enligt skyddsjakt. Skadebilden kvarstår med svaga fiskbestånd enligt länsstyrelsen.

Privat

Utöver beslutet om skyddsjakt har länsstyrelsen beviljat så kallade ankomstjakt på skarv i Stora Värtan, det innebär att fågeln skjuts när de kommer för att häcka på våren. De har även beviljat oljering av skarvägg i Stora Värtan och på Trälhavsgrundet, där ägg doppas i infärgad matolja – som leder till att utvecklingen avstannar.

Prövar ny metod på fallna träd

Ett nytt tillvägagångssätt för oljering av äggen, där skarven ska lockas att bygga bon på fällda träd och blir lätta att nå för människor ska dessutom prövas i år. Sen ska metoderna utvärderas.

– Målet är en effektiv och etisk förvaltningsmetod som orsakar en begränsad störning och därmed är hållbar i ett långsiktigt perspektiv, säger Jannike Ring.

Mer behöver göras

För sex år sedan beslutades om en regional förvaltningsplan för skarv där det uppskattades att beståndet av skarv kan halveras till 2030. För att nå dit behöver mer göras, säger Niklas Sjöberg.

– Skarvarna känner inga gränser mellan kommuner och län, därför behövs gemensamma målsättningar och åtgärder. Nu finns det en god samsyn mellan länen och kommuner och även tillgång till kompetenta jägare och personal med god kunskap om oljering vilket ger goda möjligheter för nya omtag och en effektiv förvaltning, säger han.