Visst kan det kännas kontinentalt lössläppt att blossa på en cigarett på en källarsylta i Köpenhamn? Men i Sverige har vi bestämt att det inte ska vara en del av vardagen – ett beslut som fattades för ganska exakt 20 år sedan.

Någon som minns tiden då man fick röka inomhus är Tecin Cebbar, ägare av Jakobs bar, i Jakobsberg.

– Det luktade väldigt mycket när man kom hem, särskilt jag som icke rökare, behövde byta kläder och duscha varje dag. Det satte sig i både kläderna och i håret.

Här har han jobbat i snart elva år. Vid tiden för rökförbudet jobbade han på numera igenbommade Lilla Barkarby.

– Gästerna var skitförbannade: "Vad är det här? Får man inte röka på baren". Det var stora reaktioner, säger Tecin Cebbar

Blev fräschare

Han berättar att han och många andra krögare delade samma farhåga.

– Först tänkte man ju nej nu kommer vi inte få några kunder, alla kommer gå. Men så var det inte. Alla slutade röka och det blev mycket fräschare i stället.

För de flesta gästerna är det i dag naturligt att inte ta sig ett bloss inomhus. Men enligt Tecin Cebbar är det däremot fortfarande är en hel del som missat förbudet som gäller på uteserveringar sedan 2019.

– Det är otroligt hur många som fortfarande röker. Vi måste ställa ut de här askkopparna. Alla askkoppar ute på torget har försvunnit, så då slänger folk fimpar på gatan här om vi inte hade dem.

"Rökte som in i fasiken"

I Jakobsbergs centrum träffar vi Åke Ringwall, som minns mycket väl hur det var innan förbudet klubbades.

– Det var mycket svårare att smyga hem när man hade varit ute och fortfarande bodde hemma med föräldrarna. Då satt lukten i huden, man luktade som en böckling, säger han och skrattar.

Han berättar att han kanske tjuvrökte någon gång som ung tonåring, men inte sedan dess.

– Jag är inte en rökare, så det var perfekt med ett förbud. Man kommer ju ihåg hur man brukade lämna kläderna i hallen för att de luktade så illa.

Jag åkte till Österrike kort efter förbudet. Då gick de som rökte ut från klubben en kväll och frågade vakterna var man fick röka och vakterna var helt förvirrade. Det var annorlunda där", säger Åke Ringwall, 59, och skrattar.

Stefan Källstigen

Eva Eriksson jobbade på restaurang när förbudet kom.

– Innan det så tänkte man inte så mycket på röken. Kockarna rökte, personalen rökte, alla rökte som in i fasiken.

Hon blev förvånad när hon hörde att det "bara" är 20 år sedan det förbjöds.

– Först tänkte man att "hur ska det här gå?" Men det gick, och nu är det jätteskönt. Det märks att det röks mindre nu.

Eva Eriksson, 67, är glad över förbudet och tycker att restriktionerna för var man får ta sig ett bloss i dag räcker till.

Stefan Källstigen

Någon som i princip aldrig har rökt är Bertil Lundström.

– Så jag tycker förbudet är bra. Jag vet inte vad rökarna tycker i och för sig, det har ju blivit mer restriktivt med åren.

Han var sällan på krogen – däremot minns han tiden då man fick röka på tåg.

– Förr i tiden när jag åkte till skolan härifrån var det tuff-tuff tåg där det fanns rökkupé. Hamnade man på fel sida då var det inte kul.

Bertil Lundström, 82, har själv aldrig rökt och tycker inte om lukten:"Men det är upp till var och en att försämra sin hälsa".

Stefan Källstigen