Med maj och våren står de sociala samkvämen som spön i backen. Avslutningar, allehanda firanden, picknickar, sommarfester, bröllop och parkhäng. Med andra ord gäller det att vara redo att mingla – och inte bara med pratglada.

Ungefär så här såg konversationen mellan min (frågvisa) kompis och hennes bordsgranne ut på ett bröllop för ett tag sedan:

– Jaha och vad jobbar du med?

– Jag är cykelbud.

– Hur är det?

– Det finns inget att säga om det.

– Vad gör du på fritiden då?

– Cyklar.

Det blev inte mycket mer sagt den middagen.

Socialt ansvar

Visst ska man vara tacksam över inbjudningar till alla dessa härligheter. Men visst kan man också känna sig som en urvattnad trasa efteråt? Särskilt i sammanhang där folk, som cykelfantasten ovan, tar noll socialt ansvar.

Som journalist är det mitt jobb att ställa frågor, och det är lätt att gå in i yrkesrollen och peppra bordsgrannen på studentskivan om hur hen känner studenten i fråga, var personen bor, gillar för mat, ska åka på semester och gud vet vad. Men i privata sammanhang är det faktiskt trevligare att konversera än att intervjua.

Så, en uppmaning till kommande sociala tillställningar:

Vet du med dig att du inte öppnar munnen så länge du inte blir tilltalad – ställ frågor! Du behöver inte göra en intervju, bara visa lite allmänt hyfs. Konversationen kanske inte flyger, men då kan du i alla fall klappa dig själv på axeln för att du försökt.

Stanna hemma

Är du den som alltid tar socialt ansvar för din kusins ingifta faster – unna dig att vara tyst och invänta att andra inleder samtal. Det kan kännas stelt, men det är ett delat ansvar.

Ett annat alternativ, om du faktiskt är sjukt osugen på att hänga med folk: stanna hemma. Ibland är det faktiskt det bästa alternativet, för alla inblandade. Så slipper man sitta där och inte prata om cykling.