DET HÄR ÄR DEL TRE I EN ARTIKELSERIE OM SPRÅKETS BETYDELSE.

LÄS ÄVEN DEL ETT OCH DEL TVÅ.

Att ungdomar som pratar mycket förortsslang med sina kompisar behöver anpassa språket när de går in i ett klassrum eller på en anställningsintervju, det är en självklarhet för de flesta.

– Unga lär sig tidigt att växla mellan olika språkstilar. Att låta bli att använda slang är ganska enkelt för många och betyder inte att man tappar sin identitet, säger Fayyad Assali, som jobbat i många år med att hjälpa unga att komma ut på arbetsmarknaden.

Skulle må dåligt

– Men om man ska ändra hela sättet att prata, så att det låter som att man kommer från innerstan till exempel, det skulle jag själv må dåligt av. Då handlar det inte om ordförråd eller ”korrekthet”, utan om språkmelodin. Det blir för mig att man ska undergräva sin egen identitet, säger han.

Språkforskaren Karin Senter skriver sin doktorsavhandling om förortsungdomars sätt att prata. Hon konstaterar att nästan alla i undersökningsgruppen på ett gymnasium i Stockholm har behållit ”en klang av förort”, även när de rent formellt ligger väldigt nära ”standardsvenskan”.

Som göteborgska

– Det handlar om språkmelodi och uttal, en särskild klang som finns där jämnt. Man kan se det som en språklig variation på samma sätt som att prata göteborgska eller skånska, säger Karin Senter.

Skillnaden mot andra språkvariationer är att förortssvenskan oftare tolkas negativt och kopplas samman med att ha ”attityd” eller lägre kompetens, framhåller hon.

En forskningsstudie från 2018 visade att arbetsförmedlare, yrkesvägledare och rekryterare i många fall tror sig höra slang och andra språkliga avvikelser hos den som pratar med en klang av förort, även där sådana normbrott inte finns.

Förortsklang – inte förortsslang

– Det här är yrkesgrupper som är tränade att vara objektiva och fördomsfria. Ändå har många inte reflekterat kring skillnaden mellan förortsslang och förortsklang, vilket kan leda till lägre förväntningar, felaktiga bedömningar och exkludering, säger Ellen Bijvoet, docent i språkvetenskap, som gjorde undersökningen.

Förortssvenskan riskerar också att ge associationer till gängkultur och kriminalitet, vilket hänger samman med hur förorter ofta skildras i medier och samhällsdebatt, menar forskarna.

Mycket fördomar inblandade

– Troligen skulle det gynna förortsungdomarna om de kunde sudda bort den här klangen helt. Men den moraliska och ideologiska frågan är om det är okej och rimligt, med tanke på hur mycket fördomar som är inblandade, säger Ellen Bijvoet.

Hon betonar att det inte går att dra slutsatser utifrån undersökningen om förortsungdomar verkligen diskrimineras när de söker jobb. Studien är inte gjord i verkliga rekryteringssituationer.

– Det jag pläderar för är en ökad medvetenhet om att förortssvenska inte behöver betyda lägre språklig kompetens. Och att den ska bli accepterad som en språklig variation bland andra, säger Ellen Bijvoet.

Fayyad Assali, uppvuxen i Södertälje, tror inte att den förortsklang som finns i hans eget tal har hindrat hans yrkeskarriär. Idag jobbar han som verksamhetschef inom Mentor Sverige, en organisation där han möter många chefer inom olika branscher.

Känner sig mest bekväm

– Det kan ofta vara mycket mer än språket som skiljer. Det handlar om vad man pratar om, vilka referensramar man har. Till skillnad från mina tidiga arbetsår möter jag idag sällan någon som explicit säger till mig att jag borde anpassa mig mer. Men det är tydligt vem som känner sig mest bekväm i vissa rum, säger Fayyad Assali.

Vad vill du ska hända?

– Det måste normaliseras att man både kan se ut på olika sätt och ha olika dialekter och språkmelodier.

– Och det händer när vi inser hur självklart det bör vara med en bredare mångfald på alla nivåer, både när det gäller bakgrund och kön. Vi har en resa att göra för båda grupperna. Det är först då som rummens regler ändras och de blir inkluderande och dynamiska, säger Fayyad Assali.

Forskningen som visar att rekryterare, yrkesvägledare och arbetsförmedlare reagerar negativt på förortssvenska förvånar Eveline Thunell på Jefferson Wells, ett rekryteringsföretag inom Manpower Group.

Fördomsfri rekrytering

– Jag har inte sett forskningen, men det gör mig lite ledsen att höra. Det visar vad viktigt det är att jobba med kompentensbaserad och fördomsfri rekrytering, som vi gör. Det minskar risken för att urvalet görs på felaktiga grunder, säger hon.

Eveline Thunells egen bild är att skillnader i uttal och språkmelodi spelar en allt mindre roll vid jobbtillsättningar.

– Jag skulle säga att alla som arbetar med rekrytering idag är medvetna om att man måste jobba aktivt mot diskrimineringsgrunderna. Arbetsmarknaden idag skriker efter kvalificerad kompetens, då spelar inte uttal och språkmelodi någon roll om du har den kompetens som söks.

Vad betyder det konkret?

– Man kan till exempel arbeta med verktyg som minskar den personliga kontakten i vissa moment. Det kan handla om arbetspsykologiska test och robotintervjuer. Ju senare i processen som mänskliga bedömningar kommer in, desto mer mindre blir risken för fördomar, säger Eveline Thunell.

"Spelar ingen roll"

I vilken mån det generellt förekommer diskriminering på grund av att sökande talar förortssvenska vill hon inte uttala sig om.

– Inom vår egen verksamhet skulle jag säga att det inte spelar någon roll alls. Vårt uppdrag gentemot en kund är att ta fram de kandidater som bäst motsvarar angivna kompetenskrav. säger Eveline Thunell.