Ljusa kronblad dalar sakta över besökarna i Kungsträdgården. Den 75-åriga Östermalmsbon som gått ner för att fånga de rosa skyarna med sitt teleobjektiv vill inte ha sitt namn i tidningen – "barnbarnen blir så bli arga på mig" – men han har sin åsikt klar:

– Tidöavtalet blir en bra början. Vi behöver strama åt. Det kommer att ta 20 år, men vi kan inte fortsätta betala för alla som kommer hit och lever på bidrag. Folk måste lära sig ta hand om sig själva, säger han.

Efter ytterligare några samtal under körsbärsträden blir det tydligt hur mycket Tidöpartiernas "kravbaserade integrationspolitik" splittrar stockholmarna. Mitchel Villagra, 25, från Brandbergen och hans flickvän Anny Alcocer, 23, från Bredäng, tycker att samhället redan känns hårdare.

– Man kan höra kollegor uttala sig mer fritt: "De borde utvisas till sina länder" och sånt. Tidigare var folk mer diskreta. Nu känner de att de kan luta sig mot Tidöavtalet, säger Anny.

"Otrevligare poliser"

Mitchell tycker sig märka att poliserna har blivit fler – och otrevligare – sedan maktskiftet i höstas.

– Jag har själv blivit stoppad, mer än tidigare. Det är precis vad Tidöpartierna vill, att kunna visitera folk utan anledning. Jag vet att det kommer att bli värre, med mer öppen rasism, mer segregation och djupare klyftor. Vi som blir utsatta måste skydda oss, säger han.

Men alla upplever det inte så dramatiskt. Två gymnasietjejer från Ekerö i hijab tycker inte att de har märkt någon skillnad alls. Flera vi pratar med tycker det är rimligt att höjer kraven på svenskakunskaper och på att folk ska ta de jobb som finns.

Msciwoj Swigon, oppositionsregionråd för Sverigedemokraterna i Region Stockholm, har svårt att förstå oron. Han menar att Tidöpolitiken kommer att leda till enighet, inte social splittring.

Msciwoj Swigon, oppositionsregionråd för SD i Region Stockholm

Msciwoj Swigon, oppositionsregionråd för SD i Region Stockholm

Pressbild

"Ingen etnisk profilering"

– Vi vill inte ha etnisk profilering. Vi vill att alla ska få samma förutsättningar att leva i ett tryggt och säkert samhälle. Det är de socioekonomiskt svaga områdena som drabbas mest av brottsligheten. Jag ser hellre en polis än en gängkriminell på mitt torg, säger han.

Med ökade språkkrav stärker man också integrationen, framhåller Swigon.

– Språket är en förutsättning för att vara delaktig i samhällslivet. Om man vill stanna i Sverige tycker jag det är självklart att man lär sig svenska. Det finns väldigt goda möjligheter till det också, säger han.

Men starka farhågor om motsatsen framfördes under en temakväll på den lokala mötesplatsen Folkets Husby i slutet av april. Tidöavtalets politik, med visitationszoner och vräkning av familjer till gängkriminella, undergräver rättssäkerheten och ökar motsättningarna, menade den kritiska panelen.

– Det kommer att förvärra allt som de säger att de vill lösa. Man luckrar upp själva grundfundamentet som gör att samhället håller ihop, sa Jenny Nguyen, jurist från organisationen Civil Rights Defenders.

"Inte ungdomarnas fel om det blir kravaller"

Kriminologen Leandro Schclarek-Mulinari, som var med i Husbypanelen, varnade för följderna av en hårdare och mer utpekande kriminalpolitik:

– Sånt leder till spänningar. Jag har sagt till politikerna i Stadshuset: om det blir kravaller när man inför visitationszoner i förorterna, då får ni inte skylla på ungdomarna.

Mitchel Villagra och Anny Alcocer, paret i Kungsträdgården, tycker att man ska säga ifrån om man stöter på öppen främlingsfientlighet i sin omgivning eller på nätet.

– Det går att göra på ett bra sätt. Se på hatet som killen med majblommorna utsattes för. Det vändes ju till någonting positivt. Vi behöver inte bry oss om de rasistiska påhoppen, istället kan vi visa att kärleken övervinner allt, säger Mitchel.

-----

Enkät: Tror du att Tidöavtalet leder till bättre integration i Stockholm?

För Carl Stengård, Farsta, är målet med integrationen en balans, att alla ska kunna känna sig som självsäkra svenskar, utan att behöva förändra sig helt. "Människor behöver få rätt omständigheter för att det ska lyckas", säger han.

För Carl Stengård, Farsta, är målet med integrationen en balans, att alla ska kunna känna sig som självsäkra svenskar, utan att behöva förändra sig helt. "Människor behöver få rätt omständigheter för att det ska lyckas", säger han.

Johanna Wallén

Carl Stengård, spelutvecklare, Farsta:

– Jag tror inte att det fungerar, mer krav hjälper inte dem som ligger i skiten. Man har samlat folk i områden där de inte får rätt omständigheter för att bli integrerade. Det är bra att ställa krav, men det måste vara en balans. Vi som bor här måste också acceptera att det kommer folk med andra bakgrunder och vara öppna för skillnader.

Louise Skoglund, Nacka, tycker att kraven på nya svenskar behöver höjas, både när det gäller språket och när det gäller att ta de jobb som finns. "Vill du bo i Sverige behöver du bjuda till. Men det gäller den svenska majoriteten också".

Louise Skoglund, Nacka, tycker att kraven på nya svenskar behöver höjas, både när det gäller språket och när det gäller att ta de jobb som finns. "Vill du bo i Sverige behöver du bjuda till. Men det gäller den svenska majoriteten också".

Petter Beckman

Louise Skoglund, lärare, Nacka:

– Man måste ställa krav, alla människor fungerar så. Det behövs mer svenskundervisning och att vi vågar förmedla vad som är praxis i Sverige. Där har det funnits en naivitet och det har gått överstyr. Det behövs en tydlig förväntan: vill du bo i Sverige måste du gå Sverige till mötes. Men det gäller den svenska majoriteten också. Alla måste bjuda till lite mer.

Amanda Axelsson, Yara Gonzales och Emma Ejermo är överens om att man inte ska peka ut vissa grupper. "Annars kan man inte existera i samhället på samma villkor".

Amanda Axelsson, Yara Gonzales och Emma Ejermo är överens om att man inte ska peka ut vissa grupper. "Annars kan man inte existera i samhället på samma villkor".

Johanna Wallén

Amanda Axelsson, Bergshamra, Yara Gonzales, Handen och Emma Ejermo, Handen:

E: Att förhöra bara vissa människor om sina värderingar känns medeltida. Så länge man inte begår lagbrott måste man få leva som man vill.

Y: Det är inte fel att ställa krav på att man ska jobba och bidra till samhället. Men det blir lite stört om det bara är svenska traditioner som får gälla. Allt är ju inte felfritt här, det kan ju utvecklas och bli ännu bättre.

A: Jag kan se en poäng i att folk anpassar sig till det svenska. Man det är farligt att ställa folk mot folk, det leder lätt till främlingsfientlighet.

Sukanya Sakha och Sutthikhun Khaekrathok  med barnen Mira och Mikael, är inte så oroliga.

Sukanya Sakha och Sutthikhun Khaekrathok med barnen Mira och Mikael, är inte så oroliga.

Johanna Wallén

Sukanya Sakha och Sutthikhun Khaekrathok, egenföretagare Skogås, med barnen Mira och Mikael:

Sukhanya: Många kommer att få det tufft med den nya politiken. Men jag känner ingen oro för egen del. Jag tycker det är bra att ställa krav på folk så länge man gör det med balans. Alla måste bidra och betala skatt.

Sutthikhun: Det är bra att kunna svenska, men det finns också många jobb där man klarar sig på engelska. På mitt jobb tycker man det är bra med mångfald, man löser problem bättre då och hittar fler andra vinklar.

Andreas Lehoczky, Norrmalm, tror att folk som känner sig hotade av den nya Tidöpolitiken överdriver. "Svenskar är inte så hårda", säger han.

Andreas Lehoczky, Norrmalm, tror att folk som känner sig hotade av den nya Tidöpolitiken överdriver. "Svenskar är inte så hårda", säger han.

Johanna Wallén

Andreas Lehoczky, pensionär, Norrmalm:

– Jag tror inte fyra år räcker, det skulle behövas minst åtta. De som oroar sig för ökade motsättningar överdriver, tror jag. Det finns alltid idealister till vänster som vill bortse från de negativa konsekvenserna av invandring. Högersidan är mer realistisk. Men svenskar är inte så hårda så att det finns fara för någon verklig rasism.