#ettsthlm

Inga hinder. ”Det finns många föreställningar om vad muslimska kvinnor kan och inte kan göra. Viktigast är att man vill se det positiva hos den andre”, säger Ailin Abdullah. Foto: Petter Beckman

"Efter ett tag började mina kollegor försvara mig"

Hon har varit teamledare på en marknadsföringsbyrå, jobbat på KTH och forskat i företagsinnovation. ”Jag har nästan aldrig känt mig begränsad. Och aldrig behövt kompromissa med min religion”, säger Ailin Abdullah, Sollentuna.

  • Publicerad 12:21, 8 maj 2021

Min 81-åriga granne brukar baka semlor till mig. Hur kan någon säga att svenskar är dåliga?

DETTA ÄR DEL TVÅ I ARTIKELSERIEN "ISLAM I STOCKHOLM"

Här är länk till del 1

– Självklart har jag ibland mött fördomar. Men jag har föredragit att se det som en chans att förklara, säger Ailin Abdullah, verksamhetsutvecklare på hjälporganisationen Muslim Aid i Kista.

Ofta handlar det om okunskap snarare än illvilja från majoritetssamhällets sida, menar hon.

– Jag jobbade fem år på en marknadsföringsbyrå på Sveavägen inne i stan. Jag var teamledare för tio personer och var den enda som hade hijab. I början var det många som inte förstod varför jag bar sjal och fastade, berättar Ailin.

Köpte alkoholfritt

– Men de var också nyfikna. Och jag förklarade. Efter fem år märkte jag att de var vana och att de förstod mer och mer.

När kollegorna gick ut tillsammans på fredagar för att ha "After Work" fick Ailin till exempel låna företagskortet och köpa något alkoholfritt. Jobbmöten kunde pausas i fem minuter för att hon skulle kunna gå undan och be.

– I början fick jag försvara islam. Men efter ett tag var det mina arbetskamrater som försvarade mig när det kom nya kollegor.

Forskare: Fel att tro att varannan svensk hatar islam

Annan bild. "Jag känner inte alls igen mig i bilden av att muslimska kvinnor skulle vara begränsade. Det är inte så jag har uppfostrats", säger Ailin Abdullah. Foto: Petter Beckman

I sin tidigare karriär har Ailin Abdullah varit forskare i företagsinnovation och jobbat på KTH.

– Det finns så mycket föreställningar om vad en muslimsk kvinna kan och inte kan göra.
Jag vill inte spela ner de problem som finns. Men för mig har det fungerat bra och jag har inte behövt kompromissa med mina värderingar eller min religion.

"Bättre och bättre"

Ailins nuvarande kollega på Muslim Aid, Kajs Atallah, menar att förståelse och tolerans nästan alltid utvecklas när människor möts och jobbar tillsammans.

– Det känns som att det blir bättre och bättre. Medier är ju bra på att blåsa upp det negativa. Och på vissa sätt är det ett hårdare klimat. Men det är några få röster som hörs mycket. För dem som växer upp idag har det mångreligiösa blivit vardag, säger han.

Ailin Abdullah berättar om sitt bostadsområde i Sollentuna, där samlevnaden fungerar utmärkt.

Bakar semlor

– Jag har en jättebra relation till min granne, en 81-årig kvinna. Hon var den första som kom hem till mig när jag flyttade in. Hon håller koll på mitt hus när jag är borta och bakar semlor till mig. Hur kan någon säga att svenskar är dåliga?

Optimist. ”För dem som växer upp idag har det mångreligiösa blivit vardag. Det blir bättre och bättre", Kajs Atallah. Foto: Petter Beckman

Hatbrott mot muslimer anmäls allt oftare, men ökningen är inte större än för andra slags hatbrott.

Islamforskaren Aje Carlbom, Malmö Högskola, menar att bilden av en växande islamofobi ingår i en politisk retorik, ibland med koppling till internationella, islamistiska organisationer, som vill skydda muslimer från påverkan från majoritetssamhället.

Varnar för svartmålning

”Sannolikt ligger det någonting i vad organisationerna säger om att det förekommer en hel del diskriminering av muslimer”, skriver Aje Carlbom.

Men han varnar också för en ”svartmålning av Sverige” som kan öka polariseringen och motverka integrationen.

Simon Sorgenfrei, docent i religionsvetenskap, poängterar att det samtidigt finns debattörer som vill förminska eller förneka problemet.

– Det är viktigt med saklig forskning istället för spekulationer, säger han.

Muslim Aid. Mehmed Kaplan, Ailin Abdullah och Kajs Atallah jobbar på biståndsorganisationen i Kista, som samlar in pengar och skickar hjälp till en fattiga länder runt om i världen. De delar ut mat till hemlösa i Stockholm och samarbetar med både muslimska och kristna församlingar i Järvaområdet. Foto: Petter Beckman

Hat mot muslimer har kartlagts av Brå

Antalet anmälda hatbrott mot muslimer har mer än födubblats de senaste tio åren. Ökningen är lika stor för andra slags hatbrott.

Hot och ofredanden den största brottskategorin. Kvinnor som bär sjal är mest utsatta. Förövare finns i alla grupper, män och äldre är överrepresenterade.

Mikroaggressioner och vardagsrasism är också vanligt, men räknas inte som hatbrott.

Ladda ner rapporten: Islamofobiska hatbrott, Brottsförebyggande rådet, 2021:3

Visa merVisa mindre

Hur ser du på förhållandet mellan islam och majoritetssamhället?

Hiba Abdulkhalik och Nimo Abdullah

Hiba Abdulkhalik, Upplands Väsby och Nimo Abdullah, Nacka

Hiba: – Jag tycker inte det är så mycket konflikter, mest missförstånd. Jag gick på högstadiet i Danderyd och fick uppleva många skumma blickar. Det är synd att folk är så mycket i sin bubbla.
Nimo: – På min skola i Nacka hördes n-ordet rätt ofta. Är man både afrosvensk och muslim upplever man mer rasism och islamofobi. När jag testade sjal en period märkte jag skillnaden.

Mehmet Kaplan

Mehmet Kaplan, fd minister, verksamhetsansvarig på Muslim Aid

– Det finns en spänning som är reell, men också en vilja till förståelse och samexistens. Sverige är ett av de bästa länderna när det gäller den saken.
– När vi har stått och grillat på torget, olika grupper tillsammans, så märker man hur alla får ett gemensamt intresse av att hålla en del av grillen köttfri, av respekt för varandra.

Tilda Forslund, Clara Conteh Karlsson och Mira Gyldberg

Tilda Forslund, Trångsund, Clara Conteh Karlsson, Farsta och Mira Gyldberg, Örby

– Man ser på sociala medier att många blir utsatta. Det är klart det är ett problem, många är helt outbildade när det gäller olika religioner och kan säga dumma saker. Man borde verkligen prata mer om det här i skolan.

#EttSthlm diskuterar islam

"Ramadan är ett av de få gångarna på året då islam skildras positivt", sa religionsvetaren Simon Sorgenfrei i artikeln som inledde denna artikelserie "Islam i Stockholm".

I några artiklar ställer vi frågan: hur stora är spänningarna egentligen mellan islam och majoritetssamhället? Vad är det som skapar gnissel? Och hur kommer vi framåt?

#EttSthlm är en specialsida inom Mitt i som letar lösningar på hur vi får ett mer sammanhållet Stockholm.

Läs tidigare artiklar på mitti.se/ettsthlm och diskutera på facebook: Mitt i Stockholm

Visa merVisa mindre