Debatt
I förhandlingarna om 2024 års hyror kräver många fastighetsägare, däribland flera bolag med studentbostäder, hutlösa höjningar på runt 12 procent. Om chockhöjningar av hyrorna genomförs skulle många studenter på Stockholms lärosäten inte ha råd att bo kvar i sina hem och i värsta fall behöva hoppa av eller tacka nej till sina utbildningar. Detta skulle vara katastrofalt då utvecklingen hämmas för både befintliga och framtida studenter, samtidigt som viktig kompetens och tillväxt för samhället går förlorad.
En rapport från SSCO visar också att studenter i Stockholm går back i snitt 2 709 kronor varje månad och mycket tyder på att detta ytterligare har förvärrats i takt med den växande inflationen. För studenter äter hyran redan idag upp en stor del av inkomsten. Inflationen och de medföljande ökade levnadskostnaderna gör att många har svårt att få sin ekonomi att gå ihop efter att hyran är betald. Höga hyreshöjningar kommer leda till att studenter blir ännu mer ekonomiskt utsatta.
Hyresvärdarnas tur att ta smällen
Under många decennier har det varit väldigt lönsamt att äga hyresfastigheter, och hyresvärdarna borde ha byggt upp en buffert för sämre tider. Nu när priserna ökar så är det fullständigt orimligt att lägga över hela den kostnaden på hyresgästerna för att de ska betala för värdarnas fortsatt höga vinster. Om hyresvärdarna får igenom sina krav skulle det vara förödande för många hyresgäster och extra känsligt för studenter. Förra året tog hyresgästerna att stort ansvar, nu är det dags att hyresvärdarna tar sitt.
En undersökning från Studentbostadsföretagen och Ungdomsbarometern visar att över en fjärdedel tilltänkta studenter väljer bort Stockholm som studieort på grund av bostadsbristen. Idag finns det runt 20 000 studentbostäder i Stockholmsregionen, men över 72 000 studenter. Den stora bostadsbristen gör att många studenter inte har något annat val än att vända sig till den otrygga andrahandsmarknaden.
Krävs riktade insatser
Det politiska styret i Stockholms stad har som ambition att bygga fler studentbostäder så att behovet täcks upp till år 2030. Det är ett ambitiöst mål som lovar mycket. Men för att en student ska ha råd att bo i dessa bostäder så krävs också riktade insatser som gör det möjligt att hålla nere hyrorna. Bostadsbidraget är dysfunktionellt och måste reformeras så att studenter faktiskt kan ta del av det. Ett av de absolut viktigaste verktygen är starka allmännyttiga bostadsbolag som ser till invånares och samhällets bästa och som kan bygga fler bostäder för studenter – som studenter faktiskt har råd med.
Samhällets framtid, och studenters nutid, blir bättre om studenter kan välja vad de pluggar utifrån vad de vill göra och vad de vill bli, inte utifrån om det finns bostäder och om de har råd med dem.