Alla riksdagspartierna är väl medvetna om att bostadskrisen blir alltmer akut. Ändå har riksdagens politiker under de senaste mandatperioderna hellre ägnat sig åt pajkastning än åt att rösta igenom bostadspolitiska beslut som faktiskt gör skillnad.
Riksdagspolitikerna måste nu släppa sargen och sätta sig vid förhandlingsbordet för att åstadkomma de breda reformer som krävs för en human bostadsmarknad.
Samhällsviktiga yrken
Och det är bråttom. I Stockholmsregionen väntar just nu 67 000 unga i åldrarna 20–27 år på att kunna flytta hemifrån och starta sina egna självständiga liv. Enligt Stockholms Handelskammare har närmare 20 procent av de som jobbar inom samhällsviktiga yrken svårt att hitta en bostad i Stockholmsregionen.
I stället för att vara den dynamiska, inbjudande och unga plats som Stockholm borde vara har vi nu en storstad där snart bara höginkomsttagare har råd att bo. Det är en oerhört allvarlig utveckling som sviker stora grupper av människor, och förvägrar dem rätten till en framtid i Stockholm.
Både överreglerat och dyrt
Kommunerna och Regionen gör allt vi kan för att åstadkomma nya bostäder och den kollektivtrafik som gör att nya bostäder kan byggas. Men så länge regering och riksdag inte tar tag i sin del av problemen blir det ändå inte möjligt för invånarna att få råd till en bostad.
Varje parti har sina bostadspolitiska favoritlösningar. Problemet är bara att inget parti kan få igenom sin favoritpolitik på egen hand. Vi är dock i ett läge där bostadskrisen präglas av både överregleringar och för höga hyror och bostadspriser.
Mer lönsamt att bygga
Det talar för att lösningar från både borgerliga partier och partier från vänster behövs för att råda bot på det kritiska läget. Reformer av hyresmarknaden behövs för att göra det mer lönsamt att bygga nya och billigare hyresbostäder. Samtidigt måste många människor få bättre ekonomiska möjligheter att betala hyran, eller att spara eller låna till en bostad.
Vi är i ett läge där stockholmarna högaktningsfullt struntar i om bostadspolitiken löses med liberala reformer eller vänsterreformer. De senaste mandatperiodernas regeringar har inte levererat tillräckliga lösningar från något håll för att nämnvärt påverka utvecklingen.
Om riksdagspolitikerna satte sig in i den situation som hundratusentals stockholmare befinner sig i skulle de inse att det ansvarsfulla i den här situationen inte är att stå på sin sida sargen och skrika att de själva har den bästa politiken, utan det är att sätta sig vid förhandlingsbordet.
Obevekligt krav
Bostadskrisen kan bara lösas genom breda kompromisser och en kombination av sociala och liberala reformer. I vågskålen ligger inte bara de hundratusentals människor som får en alltmer kritisk situation på bostadsmarknaden. Däri ligger också Stockholmsregionens tillväxt-, attraktions- och innovationskraft.
2022 är det val och väljarna bör kräva tydliga och trovärdiga förslag från alla riksdagspartier för hur de ska lösa bostadskrisen. Men ett lika obevekligt krav måste vara att partierna efter valet slutar tjafsa, släpper sargen och börjar förhandla om en blocköverskridande bostadspolitik som är tillräckligt kraftfull för att alla som vill ska kunna bo i Stockholmsregionen.