Sverige tillhör de länder i världen där övergången från kontanta till digitala betalningar har gått snabbast. Den minskande kontantanvändningen drivs både av att flertalet konsumenter upplever digitala betalmedel som bekvämare och av att många handlare slutar ta emot kontanter.
Trots denna utveckling vill 75 procent av svenskarna och 73 procent av de boende i Stockholms län att kontanter ska finnas kvar som betalmedel, enligt en Sifoundersökning genomförd på uppdrag av Bankomat. Många av oss vill att kontanter ska finnas tillgängliga, även om vi själva inte använder dem så ofta. Många värnar också om de äldre och funktionsvarierade, som ofta inte klarar vardagen utan kontanter. Vi ser också behovet av att kontanter ska kunna användas i krissituationer.
Även våra politiker vill att kontanter ska fungera som betalmedel. Därför antog riksdagen för ett år sedan en lag som innebär att sex stora banker ska se till att privatpersoner inte har för långt till närmaste ställe att ta ut kontanter. Och just nu bereds en ny riksbankslag på Regeringskansliet som skulle ge Riksbanken ett större ansvar för kontanthanteringen i landet.
Tyvärr räcker de två lagarna inte för att få hela kontantkedjan att fungera, eftersom de inte innehåller någon åtgärd för att handeln ska vilja ta emot kontanter. Vad som krävs är att staten genom subventioner och incitament gör det mer attraktivt för handeln att hantera kontanter. Riksbanken är den naturliga myndigheten att ansvara för sådana åtgärder och Bankomat har tre konkreta förslag på vad Riksbanken kan göra.
För det första bör Riksbanken subventionera värdetransporter och uppräkning av kontanter. Om värdebolagens kostnader sänks kommer de i sin tur att ta ut lägre avgifter från handeln för hantering av dagskassor och växelpengar.
För det andra bör Riksbanken erbjuda handeln full ersättning för hämtning av dagskassor en gång i veckan. Det skulle minska risken för att handlare av ekonomiska skäl slutar hantera kontanter.
För det tredje bör Riksbanken finansiera installationen av säkra kassasystem i butiker. Det skulle dels minska handlarnas oro för rån av kontantkassor, dels omöjliggöra misstag när personal hanterar kontanter.
Riksdagsledamöter från Stockholms län har stora möjligheter att se till att ovanstående tre förslag skrivs in i den nya riksbankslagen. Vår fråga till de lokala riksdagsledamöterna är därför: Tycker ni att Riksbanken ska ta ett finansiellt ansvar för att handlare ska vilja ta emot kontanter?