Föräldrar till rånade ungdomar ska inte behöva känna att deras barn är tryggare om de avstår från att delta i en rättsprocess, skriver artikelförfattarna. Foto: Mostphotos

DEBATT: Nu ökar vi skyddet för unga rånutsatta som vågar vittna

Tolv myndigheter och organisationer inom rättsväsendet har samlats för att kraftsamla kring samhällets stöd till vittnen och unga brottsutsatta.

  • Publicerad 05:04, 14 jan 2022

Det här är en debattartikel/insändare på Mitti. De åsikter och synpunkter som framförs är författarens. Vill du skriva en debattartikel – klicka här!

Bara 47 procent av eleverna i årskurs 9 och 45 procent i gymnasiets år 2 som blivit rånade har gjort en polisanmälan.

Ungdomsrånen har ökat kraftigt de senaste åren, enligt BRÅ:s nyligen publicerade kartläggning. Värst drabbat av rånen är Stockholms län. Kartläggningen visar dessutom att i var femte brottsutredning drar ungdomarna som utsatts för rån sig ur rättsprocessen eller vågar inte medverka.

I senaste Stockholmsenkäten (2020) var det bara 47 procent av eleverna i årskurs 9 och 45 procent i gymnasiets år 2 som blivit rånade som gjorde en polisanmälan. Poliser, åklagare och socialsekreterare verksamma ute på fältet beskriver att det blivit allt vanligare att föräldrar förhindrar sina barn att berätta vad de vet i polis- och domstolsförhör, av rädsla för att utsättas för mer våld.

Jan Jönsson (L), socialborgarråd i Stockholm. Foto: Pressbild

Detta är djupt oroande. De rånade ungdomar får ofta långvariga, psykiska besvär och sin rörelsefrihet begränsad. Om allt färre dessutom vågar polisanmäla och vittna och gärningspersonerna går fria, blir det i förlängningen ett hot mot allas vår frihet, rättssäkerheten och demokratin.

Vi har därför kallat in tolv myndigheter och organisationer inom rättsväsendet för att kraftsamla kring samhällets stöd till unga brottsutsatta och vittnen. Med länsstyrelsen som samordnare, tillsammans med bland andra Stockholms stad, kommunernas Stödcentrum för unga brottsutsatta, polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna i länet, drar vi nu igång ett arbete för att fler unga och deras föräldrar ska våga anmäla och våga vittna. Arbetet inriktas mot fyra huvudområden:

1. Information:

Vi ska se över hela kedjan – från polis och socialtjänst, via åklagare till domstolar – så att det i alla led av rättsprocessen ges tydlig information om det stöd som finns att få. För att nå än fler förstärks Stödcentrum i Stockholms stad med uppsökande arbete i skolor och fritidsgårdar för att ge råd i samband med vågor av ungdomsrån lokalt.

2. Stöd:

I staden byter Stödcentrum namn till Stödcentrum för unga brottsutsatta och vittnen, för att markera att målgruppen har vidgats till att även omfatta unga vittnen. Domstolarna behöver samtidigt ta fram åtgärder för att barn och unga ska känna sig trygga i lokalerna i samband med rättegång. Det kan handla om eget väntrum för målsägande och vittnen, värdar utanför rättssalen och att bjuda in skolor till domstolen.

3. Skydd:

Vid våld i nära relationer går det idag ofta snabbt för socialtjänsten att fatta beslut om skyddat boende. Vid allvarliga hot mot vittnen går det dessvärre betydligt långsammare. Samtidigt blir varje fall där samhället inte klarar av att skydda ett ungt vittne ett avskräckande exempel för andra. Därför ska samarbetet mellan polisens Brottsoffer- och personskyddsgrupp och socialtjänsten stärkas, när det finns en allvarlig hotbild mot vittnen.

4 Samhandling:

Varje myndighet i rättskedjan kan inte fortsätta att jobba i sitt eget stuprör. En viktig del är därför att förbättra samhandlingen över myndighetsgränser och med civilsamhället. Samlokalisering av socialsekreterare på polisstationer ökar möjligheterna till informationsutbyte, förbättrade orosanmälningar och snabba åtgärder från socialtjänsten. Fältassistenter och skolans elevhälsopersonal ska få mer kunskap om unga brottsutsatta vittnens behov för att kunna länka vidare till rätt stöd.

Föräldrar ska inte behöva känna att deras barn som utsatts för brott är tryggare om de avstår från att delta i en rättsprocess. Samhället behöver göra mer! Vi vill öka tryggheten, genom att förstärka myndigheternas gemensamma ansträngningar för att fler ska våga anmäla brott och våga vittna.

Sven-Erik Österberg, Landshövding i Stockholm Foto: Sara Burman