Om några år startar omvandlingen av Örnsbergs industriområde, om allt går enligt plan. Nästan alla byggnader där ska rivas. I stället ska sex nya bostadskvarter byggas, med 1 000–1 380 bostäder.
Men är det rätt att riva så mycket? Nej, menar arkitekterna Daniel Lindberg, Emma Lindberg och Johan Holkers. De har skrivit rapporten Att återbruka det ”fula”, där de ger exempel på fyra kontors-/industribyggnader som kan bevaras och byggas om till bostadshus.
– Bygg- och fastighetssektorn står för 21 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser och för 40 procent av det genererade avfallet. Det går inte att fortsätta så. Vi måste ytterligare öka medvetenheten bland arkitekter, fastighetsägare och politiker, säger Emma Lindberg.
Många rivningsplaner
Emma och Daniel Lindberg driver Blick Arkitektur och samarbetar med Johan Holkers. De lägger stor vikt vid hållbarhetsfrågor och har reagerat på de omfattande rivningar som gjorts eller planeras bland annat i Marievik, Lövholmen och Örnsberg.
Alla tre bor i Hägerstensområdet och bestämde sig för att titta närmare på ett närliggande omvandlingsprojekt. Valet föll på Örnsbergs industriområde och projektet beviljades medel ur Riksbyggens fond ”Den goda staden”
– Vi valde ut byggnader från 60-, 70- och 80-talet som inte bedöms ha ett kulturhistoriskt värde, byggnader som uppfattas som generiska och ibland ”fula”. Men dessa byggnader är fullt funktionsdugliga och går att bygga om, säger Daniel Lindberg.
Under en promenad genom industriområdet visar de husen de valt ut och ritat om till bostadshus. Ett av dem är den triangulära 1960-talsbyggnaden i korsningen Instrumentvägen-Jakobdalsvägen, där bland annat Alphaspel huserar.
– I vårt förslag blir det verksamheter i bottenvåningen och längs Instrumentvägen tänker vi oss en påbyggnad för att rymma fler bostäder, säger Daniel Lindberg.
De långa banden av fönster på det triangulära huset i korsningen Instrumentvägen-Jakobdalsvägen är exempel på ett arkitektoniskt värde hos rivningshotade hus, tycker arkitekterna Daniel och Emma Lindberg.
Angie Gray
Arkitektoniska kvaliteter
Alla de rivningshotade husen har arkitektoniska kvaliteter, menar arkitekterna. ”Alphaspelshuset” har till exempel en marmortrappa inomhus och långa fönsterband som ger generöst med dagsljus.
– Och titta på den här betongfasaden. Vid en första anblick ser den kanske bara grå ut, men tittar man närmre ser man hur fint bearbetad den är med sin räfflade struktur. Det går att lyfta fram det, säger Emma Lindberg när vi stannar till vid en 1980-talsbyggnad på Instrumentvägen 14.
Där den här 1980-talsbyggnaden står på Instrumentvägen planerar staden en ny gata. Arkitekterna vill att den görs om till ett bostadshus.
Angie Gray
Problem kan lösas
Även denna byggnad, som bland annat rymmer Örnsbergs dagliga verksamhet och ett snickeri, planeras att rivas. Slöseri med resurser, tycker arkitekterna som dessutom vill bevara 1960-talsbyggnaden där Hägerstenshamnens skola har en filial (Jakobdalsvägen 17) och ett mindre tegelhus strax intill, också från 1960-talet.
– Vi tycker att stadens förslag för Örnsbergs industriområde som helhet är bra men området blir mer unikt och mer förankrat i sin historia om man bevarar mer, säger Daniel Lindberg.
1960-talsbyggnaden där Hägerstenshamnens skola har en filial. Staden planerar rivning, men arkitekterna har gjort ett förslag till hur den kan byggas om till bostadshus. Bara en mindre rivning krävs, för att få bättre ljusinsläpp.
Angie Gray
Jakobsdalsvägen 13–15. Den grå delen av den här grönmärkta 1960-talsbyggnaden ska bevaras. Arkitekterna vill att även den tegelröda delen sparas.
Angie Gray
Det finns utmaningar som måste lösas när kontorshus byggs om till bostäder – som tillräckligt med dagsljus i ofta djupa byggnadskroppar samt tillgänglighet för alla. I de här fallen går det att lösa, menar arkitekterna. De har haft kontakt med alla fastighetsägare och mötts av öppenhet och intresse.
Vid rätt tidpunkt
Även stadsbyggnadskontoret, som arbetar på en ny detaljplan för området, har tagit del av rapporten.
– Det är en bra och fin studie med goda idéer och vi tittar på den. Men det finns frågor som de inte har kunnat ta upp, till exempel om byggnadernas konstruktion tål påbyggnad, säger handläggaren Joel Berring.
Rapporten Att återbruka det "fula” kom vid rätt tidpunkt, tillägger han. Stadsbyggnadskontoret har nämligen fått i uppdrag från politiken att se över om fler byggnader eller delar av dem kan bevaras i Örnsbergs industriområde. Resultatet kan märkas i det förslag till detaljplan som ska ut på granskning i höst.
– Alla tittar seriöst på vilka möjligheter det finns att bevara mer. Det har med klimatfrågan att göra. Byggkostnaderna har också gått upp så mycket att det kan vara lönsamt att bevara hus eller återbruka delar av dem.
Ny karta visar vilka byggnader som ska rivas
På den nystartade Rivningskartan kan allmänheten lägga in byggnader som hotas av rivning i hela landet. Bakom kartan står ACAN Sverige, som vill få ner byggbranschens utsläpp.
Stockholm
Att bevara mer och återbruka mer är nödvändigt om byggbranschen ska få ner sina stora utsläpp. Utifrån den insikten har en grupp arkitekter skapat nätverket ACAN Sverige, som ingår i det internationella nätverket Architects Climate Action Network.
Syftet är att påverka branschen att minska sin klimatpåverkan, som är stor. 21 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser kommer från bygg- och fastighetsbranschen. Dessutom härrör 40 procent av allt avfall i landet därifrån.
– Vi vet alla vilken situation vi befinner oss i och att vi inte har lång tid på oss. Som arkitekter har vi ett ansvar att se vad vi kan göra inom vår profession för att få ner utsläppen och minska resursförbrukningen. Vi måste vara kreativa, säger Anna Mistry Bergbom, en av ACAN:s grundare.
Ett effektivt sätt att få ner utsläppen är att bevara och återbruka i stället för att riva. För att öka människors engagemang för det lanserade ACAN Sverige rivningskartan.se i november 2023. Det är en levande plattform där alla kan lägga in byggnader som planeras att rivas eller rivits.
– Det finns ingen samlad statistik över vad som rivits och ska rivas i Sverige. Det här är ett sätt att samla kunskap om det och öka intresset för frågan, säger Anna Mistry Bergbom.
Eftersom kartan är ny är den väldigt ofullständig, men hoppet är att många ska bidra.
”Utgå från vad som finns”
Både byggherrar, kommuner och arkitekter måste bli bättre att utgå från vad som redan finns när nya bostäder och kontor planeras, menar ACAN. Anna Mistry Bergbom tar arkitekten Bengt Lindroos nyligen rivna, grönklassade (det vill säga kulturhistoriskt värdefulla) byggnad i kvarteret Hästen intill NK som ett exempel på ett missgrepp.
– Där revs 30 000 kvadratmeter kontor för att ersättas av 36 000 kvadratmeter nya kontor, säger hon.
En ny byggnad innebär alltid en ökad klimatpåverkan jämfört med om en befintlig bevaras och byggs om, oavsett om den nya byggs enligt de högst ställda kraven, poängterar ACAN. Enligt ACAN skapar rivningen i det här fallet en klimatskuld som det tar över hundra år att tjäna in. Det kan jämföras med att kvarteret Hästen endast fick stå i 50 år.
Vi måste vara kreativa.
Tre områden där många hus ryker
Marievik, Liljeholmen: Här är rivningarna i gång. Kontorsområdet ska bli ett bostadsområde med 960 bostäder.
Lövholmen, Liljeholmen: Gammalt industriområde ska bli bostadsområde med 1 800 bostäder
Alviks strand: Kontorsområde ska bli 1 300 bostäder.
Källa: Stockholm växer
Rivning av ett av husen i Marieberg, i november 2023.
Tom M Kronestedt