– Vi har ett fullspäckat schema, säger Lovisa Hammarström, som tillsammans med kollegan Moa Sjökvist utgör en stor del av Vaxholms stads säkerhetsenhet.

Nu i dagarna förbereder de sig för den kommande nationella beredskapsveckan i Vaxholm. I år på temat "Du är en del av Sveriges totalförsvar".

– Det handlar om att få folk att engagera sig och trycka på det egna ansvaret. Det vilar ett stort ansvar på den egna individen. Vid en kris kan de vanliga resurserna komma att vara otillräckliga. De mest utsatta måste därför få hjälp först. Det innebär att de som kan klara sig själva måste vänta lite längre innan de får hjälp, säger Lovisa.

– Då bidrar man till hela kommunens motståndskraft, säger Moa, som sedan ett halvår innehar den nyinrättade tjänsten som Vaxholms stads beredskapssamordnare.

I jobbet ingår att tillsammans med resten av säkerhetsavdelningen planera och utveckla Vaxholms krisberedskap. Detta så att kommunens verksamheter ska fungera så bra som möjligt även vid allvarliga händelser som extremväder, elavbrott eller i värsta fall krig.

Lovisa Hammarström och Moa Sjökvist. På senare år har Vaxholms stads säkerhetsenhet växt.

Fredrik Sjöquist

Beredskapsveckan är inte bara riktad mot allmänheten. Även kommunens anställda kommer att uppmärksamma kampanjen med en övning i krisledning.

Exakt hur den kommer att gå till vill Moa och Lovisa inte avslöja för att behålla överraskningsmomentet för sina kolleger.

Så sent som i tisdags (Läs: 19/8) övade även kommunens skolkök på att laga mat med begränsad tillgång på vatten.

Moa Sjökvist berättar också att kommunen nyligen köpt in fältkök för att kunna laga mat om man av någon anledning skulle bli utan elektricitet.

Hur är Vaxholms beredskap?

– Beredskapen är, skulle jag säga, överlag god, men den är under konstant utveckling, säger Moa och berättar att kommunen både bygger beredskapslager och förbereder så kallade trygghetspunkter. 

Vad är en trygghetspunkt?

– Det är en plats kommunen upprättar vid en större kris, exempelvis för att ge information eller hjälpa till vid strömavbrott eller i värsta fall med övernattning, säger Lovisa.

Exakt vad trygghetspunkterna ska kunna hjälpa till med är tänkt att variera beroende på vilken typ av kris som inträffat. Kommunen ska också kunna ta hjälp av Frivilliga resursgruppen (FRG), som i sin tur består av personer från olika frivilligorganisationer.

Är man nyfiken på hur trygghetspunkterna kommer att se ut har man chansen att kika närmare på exempel om man besöker beredskapsveckan. Då kommer kommunen nämligen att visa upp trygghetspunkter, både på Campus Vaxholm och på Rindö.

Finns det ingen risk att folk tröttnar på att krisberedskap?

– Nej, det känns snarare som att det blir mer och mer uppmärksammat. Men vi vill inte bara skapa en trend, utan en kultur, säger Moa.

– Även om det är ett seriöst ämne så kan man också bemöta det på ett roligare sätt. Förra året hade vi till exempel provsmakning av frystorkad mat. Det tyckte alla var superkul, säger Lovisa.

Lever ni som ni lär?

– Jag bor väldigt litet, mitt i stan, men jag har en krislåda med torrvaror, konserver och en del vatten, säger Moa, som bland annat har ett förflutet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och en utbildning i statsvetenskap och nationalekonomi.

Lovisa Hammarström, som även arbetar brottsförebyggande i kommunen är i grunden kriminolog:

– Jag har även en vevradio och har fått en vattenrenare, berättar hon.