Länet

Det har länge varit en etablerad sanning att slarv vid sophantering föder mer slarv. Nu visar forskning att det finns fler dimensioner än så, äckelkänslor kan öka risken för att människor gör fel när de slänger sina sopor.

Det är forskare vid Göteborgs universitet som genomfört studier i socioekonomiskt utsatta områden i Sverige, Finland och Danmark.

– Bakgrunden handlar om problem i utsatta områden. Många känner till arbetslöshet och brottslighet men när du frågar folk som bor i området så nämndes sophanteringen i samma andetag, säger statsvetaren Jacob Sohlberg som tillsammans med seniorprofessor Peter Esaiasson gjort studien.

– Tidigare forskning säger att det bara handlar om normer, folk gör som andra gör men vi har ett system där vi sorterar sopor i och det uppstår en hel del äckel med exempelvis vätskor från matavfall och råttor. Då tänkte vi att äcklet kan spela in och det vill vi titta närmare på.

Äckelmagade gör mer fel

Forskningen gjordes med hjälp av flera studier. Först jämfördes extra rena och städade sopstationer med vanliga sopstationer.

– Effekten var betydligt mindre nedskräpning. I en annan experimentell studie tog vi bilder på en ren molok, alltså ett sopnedkast, och en bild på samma molok fast med fågelbajs och soprester. Resultatet visade att sannolikheten för att slänga rätt var större när det var rent.

– Personer som fick se den smutsiga sopstationen var betydligt mindre benägna att säga att de skulle öppna luckan och slänga soporna korrekt.

Inte hela sanningen.

Samtidigt mättes känsligheten för äckel hos dem som fick se bilderna på moloken genom frågor om exempelvis mögel, hundavföring och kackerlackor.

– Vi såg att det är de lättäcklade som oftare gör fel.

Någon kanske tänker att det är ett självklart svar, men det ger ytterligare ett lager till den etablerade sanningen om att det är normer som styr hur vi agerar.

– Normförklaringen har varit så stor tror jag. Den har påverkat så mycket hur debatterna har varit, inte minst bland akademiker och det har väl liksom spritt sig i allmänheten att normer är viktiga. Det är klart att normer är viktiga, men det är inte hela sanningen.

Flera konsekvenser

Resultatet i Sverige var samma som i Finland och Danmark.

– Det här är en del av ett större projekt som vi har hållit på med. Vi tittar på den nordiska kontexten och då kan vi se att mönstren är väldigt lika i vilka problem folk lyfter i de här utsatta områdena.

Sammantaget pekar resultaten på att kommuner och bostadsbolag kan minska nedskräpning genom att hålla soputrymmen rena och välskötta. På samhällsnivå kan det få flera positiva konsekvenser.

– Förutom att miljön och trivseln i bostadsområden förbättras blir det också förmodligen lättare att hålla ordning när ett område upplevs som rent och välskött. Även från ett bredare perspektiv är det alltså viktigt att avfall och återvinning hanteras korrekt, säger Jacob Sohlberg.

Fredrik Magnusson