Vallentuna får fler cykelbanor i sommar

Fortfarande saknas det cykelvägar mellan flera av tätorterna i kommunen. Flera cykelbanor byggs ut i år, men det dröjer innan cykelvägnätet sitter ihop.

  • Publicerad 12:26, 26 jun 2021

"Att cykla är ett bra sätt att blir piggare och friskare, att spara tid och pengar, men också att vara snäll mot miljön. En cyklist gör inte av med mer energi än den egna och lämnar inga föroreningar efter sig. Det är en fantastisk möjlighet att minska koldioxidutsläppen."

Så står det i Vallentunas cykelplan från 2015.

Sex år senare är det på ändå svårt att ta sig runt i kommunen på cykel. Det behövs fler cykelvägar, främst utmed de statliga vägarna, och cykelbanor saknas ofta mellan kommunens tätorter.

Problemet tas upp i översiktsplanen, där riktlinjerna för byggen och infrastruktur i Vallentuna dras upp fram till 2040.

Där slås också fast att det behövs förstärkningar av de regionala cykelstråken mot grannkommunerna för att underlätta arbetspendling på cykel.

I år läggs 18,3 miljoner på cykelbanor.

2018 beslutades att dra cykelväg på Gamla Norrtäljevägen mellan centrala Vallentuna, Karby/Brottby och Lilla Garns badplats för 40 miljoner.

Men att göra verklighet av planerna tar tid. I år byggs cykelbana mellan Åkersbergavägen och Bilisten.

Hela sträckan ska vara klar 2028.

Det blir även cykelbana på delar av Bällstabergsvägen och på Skvadronvägen mellan Tingvallavägen och Milles väg.

I Lindholmen förlängs cykelbanan vid Orkesta IP fram till Gustav Vasaskolan och vid Kårsta station byggs 200 meter cykelbana.

– Vi tar beslut om varje cykelsnutt för sig. Det är lite grann för att ha koll på ekonomin också, säger Björn Furugren Beselin (C) ordförande i teknik- och fastighetsutskotten.

Cykelfrämjandet gör årligen en rankning av landets cykelkommuner. Kommunerna lämnar själva in sina svar. Vallentuna deltar inte.

Listan toppas av Uppsala och Lund. Sundbyberg och Danderyd hamnar högst i Stockholmsregionen. Gemensamt för dem är, enligt cykelexperten Emil Rensvala, att de inte bara har cykelplaner utan även följer upp hur de går.

– Kommuner som verkligen vill få till ökad cykling arbetar strategiskt med utbyggnad av cykelvägar och att höja kvaliteten på det befintliga cykelnätet. Man har en målbild om hur mycket cyklingen ska öka och följer den.