Bromma
Tidigare riksdagsledamoten Anders Flanking har haft regeringens uppdrag att utreda Brommaflygets framtid, utifrån ett samhällsservice- och ett totalförsvarsperspektiv.
Bland annat har han haft direktivet att analysera vilken betydelse Bromma kan ha med anledning av det försämrade omvärldsläget och Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato. Och vad som ska hända med samhällsviktigt flyg som ambulansflyg och polishelikoptrar.
I vintras bedömde Anders Flanking att Brommaflyget inte kommer att återhämta sig till samma nivå som innan pandemin.
Mikael Andersson
Presenteras i dag
I dag 30 september presenterar Anders Flanking utredningen.
Slutsatsen han kommit fram till är att låta Brommaflyget vara kvar till 2033.
Flera faktorer har spelat in i analysen som han gjort, säger han, bland annat Ukrainakriget, men främst att reguljärflyget har börjat hitta tillbaka till Bromma, och att flygplatsen kan få en framtida roll i utvecklingen av elflyg.
– Vi har det vi har, vi gör oss kanske inte av med det i det här läget när vi behöver avvakta reguljärtrafikens utveckling. Och reguljärtrafiken ökar på Bromma.
– Det gäller inrikesflyget överlag, inte bara Bromma. Vi ser en ökning, men att tro att vi ramlar tillbaka till de siffror vi hade för tio år sedan, det är det få som räknar med.
Att inrikesflyget återhämtar till nivåerna innan pandemin tror han dock inte.
Elflygets framtid
Även affärsflyget och flygklubbar använder Bromma.
– Och elflygets framtid, finns det en strategi som kan utvecklas för elflyg, vilka destinationer skulle vara lämpliga för ett framtida elflyg?
Flanking menar dock att det mycket väl kan byggas bostäder på flygplatsen i framtiden.
– Det kan visa sig om några år att vi behöver släppa fram det här området för bostadsändamål i stället, då vet man det, då har man fått den här möjligheten att på ett sunt sätt värdera det.
När Mitt i intervjuade honom i vintras sade Anders Flanking att en omständighet som han skulle väga in i analysen, var det omfattande snöfallet under vintern 2025/2026, med avskurna tågförbindelser till övre Norrland.
Hur mycket har förra vinterns snökaos och Ukrainakriget spelat in?
– I Brommafallet har det spelat in på det sättet att flygplatsen ligger i Sveriges folkrikaste område. Det kan visa sig att man faktiskt har ett behov av två flygplatser i det här området, av just de här skälen, att kunna sköta evakueringar, förnödenhetstransporter och annat som vi just nu inte kan överblicka.
Två alternativ
Det ger landet en handlingsfrihet att ha två flygplatser i huvudstadsområdet, anser han.
– 2033 har vi förmodligen en bättre bild än vad vi har just nu när vi står mitt i allt det här i en orolig tid och samtidigt i ett läge där Bromma gått från att vara rätt rikligt trafikerad och i stort sett tappa all den trafiken, till att flygtrafiken nu börjar komma tillbaka.
Avtal till 2038
Svenska staten hyr marken av Stockholms stad där Bromma flygplats ligger.
Markavtalet löper till 2038.
De rödgröna partierna i Stockholms stad har sagt upp markavtalet från 2038. De vill bygga bostäder på fältet.
I slutändan är det svenska staten, regeringen, som beslutar om Bromma flygplats ska läggas ned eller inte.
Källa: Stockholms stad, Region Stockholm
Texten uppdateras...
Tidigare C-riksdagsmannen Anders Flanking har utrett Brommaflyget.
Sveriges riksdag
Utredd gång på gång
Några utredningar kring Brommaflyget:
1958: Lägg ned Bromma flygplats, ersätt med en ny flygplats på en annan plats och bygg bostäder på Brommafältet.
1989: Lägg ned Brommaflyget, bygg arbetsplatser och 8 000 bostäder på fältet.
1994: Låt flyget vara kvar, åtminstone till 2001.
2000: Lägg ned flyget, bygg ny flygplats på Södertörn.
2003: Låt Brommaflyget vara kvar, bygg en ny flygplats på en annan plats.
2022: Lägg ned Brommaflyget, bygg bostäder på fältet.
2026: Låt Brommaflyget vara kvar.
Källa: Aktionsgruppen mot Brommaflyget, Mitt i