Vaxholm
Enligt den officiella historien var det höjdaren Pehr Brahe d.y som donerade de två äldsta klockorna till Vaxholms kyrka, år 1670.
Icke, om man får tro Urban Fredriksson, 73 år, aktiv i Vaxholms hembygdsförening, som ägnat ett par år åt att forska i saken.
Bland bevisen: Mobilbilder som han tog när han efter pensionen jobbade som vaktmästare i kyrkan.
– Jag var bara uppe och tittade i klockstapeln och då såg jag att det fanns något på lillklockan. Så jag stoppade in mobilen och tog en bild av baksidan och WOW! berättar han.
Lilla klockan. Bilden av drottning Kristina sitter dold bakom svänghjulet. En kul omständighet är att det var under hennes regenttid som Vaxholm blev stad.
Urban Fredriksson
Äras den som äras bör
Bilderna avslöjade att självaste drottning Kristina finns avbildad på klockan, komplett med regentsymbolerna olivkvist och palmblad.
Det tyder på att klockan tillverkades flera decennier innan 1670 – under Kristinas regenttid 1632–1654.
Dubbeldukat från 1646 med drottning Kristinas porträtt.
Kungliga myntkabinettet.
Genom Livrustkammaren och Kungliga myntkabinettet har Urban fått bekräftat att det verkligen är Kristina, och att klockan och reliefen troligen tillverkades redan 1644-1646, troligen för den då nybyggda träkyrkan i Vaxholm.
Inte heller klockan som kallas mellanklockan tycks vara skänkt av Pehr Brahe, åtminstone inte ensam.
– Det finns protokoll som kyrkoherden själv skrivit där man kan se vilka som varit med och betalt för klockan. Brahe var förmodligen med och skänkte lite pengar – det finns det papper på, berättar Urban.
Men ensam var han inte.
Inga klockor i kyrktornet
Enligt handlingar från 1670 bekostades mellanklockan även av invånare i Vaxholm, officerare vid fästningen, sjökaptener och kyrkoherden i Värmdö församling.
Urban Fredriksson är före detta lärare och har varit intresserad av historia sedan 10-årsåldern.
Urban Fredriksson
En sista myt som Urban vill slå hål på är att de två äldsta klockorna en gång hängt i ett klocktorn på den dåvarande träkyrkan. Enligt äldre historieskrivning slog blixten ned i kyrkan 1735 och därför byggdes en klockstapel bredvid.
Men enligt källor fanns en klockstapel på platsen redan 1702 – förmodligen klarade träkyrkans torn inte vikten av de två klockorna, tror Urban.
Hans slutsats är att man inte ska gå på det som står i historieböckerna, särskilt om det i sin tur är baserat på uppgifter i äldre historieböcker och inte på grundkällor.
– Folk går ju på det som står i böckerna och man tittar inte källkritiskt, säger han.
Vaxholms kyrka invigdes 1803 och ersatte den äldre träkyrkan. Bakom t v: Klockstapeln.
Mostphotos
Pehr Brahe den yngre
Föddes 1602 på Rydboholms slott, död 1680 på Bogesunds slott.
Greve, överste, riksdrots och dåtida Sveriges största jordägare.
Pehr Brahe var bland annat kammarherre hos Gustav II Adolf och senare generalguvernör över Finland, vilket lär vara upphov till det positiva uttrycket ”i grevens tid”. Grundade bland annat flera städer, däribland Gränna, och bidrog till grundandet av Kungliga Akademien i Åbo samt lät uppföra Bogesunds slott. Skänkte även kyrkklockor men dessa brukar ha inskriptioner som visar att de donerats av Brahe.
Källa: Wikipedia, Urban Fredriksson/Vaxholms hembygdsförening
Väger 700 kilo
I klockstapeln vid Vaxholms kyrka finns tre klockor:
Lilla klockan: Enligt text på klockan gjuten av George Putensen klockgjuteri i Stockholm, troligen 1644-45, med relief av drottning Kristina. Vikt 170 kilo.
Mellanklockan: Enligt text på klockan gjuten av Johan Meyer klockgjuteri i Stockholm år 1670. Vikt 340 kilo.
Storklockan: Enligt text på klockan gjuten av Gerhard Horner i Stockholm 1816 och skänkt av handlanden i Vaxholm Olof Åkerberg. Vikt: nästan 700 kilo.
Källa: Urban Fredriksson, Vaxholms hembygdsförening