Kyrkogårdsförvaltningen i Danderyd ska ta emot det. Vad som komma hända med det där är oklart.

– Först ska man klargöra vad som är det mest etiska, om det är att kremera, eller vad man gör, säger Fredrik Nordlander, rektor på Danderyds gymnasium.

Kyrkogårdschef Per Henrik Hinder meddelar till Mitt i att de återkommer när de vet mer om vad som ska hända med skelettet.

Sköts på rätt sätt

Erik Håkansson, biträdande rektor, visar upp skelettet. Varsamt lyfter han ned det från takutrymmet där de har det undangömt för tillfället.

Hur länge det har funnits på skolan är fortfarande oklart. Biologilärarna känner inte till att det funnits i deras salar, berättar Erik. En kvalificerad gissning är att den har följt med från Djursholms samskola och skolan i Mörby som blev Danderyds gymnasium på 1980-talet.

Det kan också ha donerats på senare tid.

– Det viktiga nu är att det hamnar i rätt händer och sköts på rätt sätt, säger Erik Håkansson.

Det kan inte få vara kvar i undervisningssyfte?

– Nej, skelettet är inte komplett, så det finns inget direkt syfte att ha kvar det.

Han berättar att de ska se över vad de mer har undangömt och samlat.

– Ja, det är en stor skola med över 40 år på nacken. Det finns nog inte fler skelett, men vi får se vad vi hittar, säger Erik Håkansson.

Erik Håkansson, biträdande rektor Danderyds gymnasium.

Erik Håkansson, biträdande rektor Danderyds gymnasium.

Mikael Andersson

Skelettinventering

Efter nyheten om skolskelettet spreds över hela Sverige har osteolog på Karolinska institutet, Ann Gustavsson, bekräftat via bilder att skelettet är en riktig mänsklig kvarleva.

Fyndet har bland annat lett kommunens skolor ska inventeras på skelett.

– Det här trodde vi inte fortfarande fanns på skolorna. Vi trodde att de var helt utbytta mot plastskelett, men så är det tydligen inte, sa då Maria Weståker, skolchef på Danderyds kommun.

Hon har senare meddelat att de inte hittat något skelett på kommunens elva skolor.

150 år sedan

Maria Josephson, medicinhistoriker på Karolinska institutet, berättar att det finns en mörk historia bakom skolskeletten.

– Det man kan säga generellt är att de köptes garanterat inte på rätt sätt med hur det skulle gå till i dag. Den typen av regler och etiska betänkligheter har förändrats. De hade en helt annan föreställningsvärld då, för 100 och 150 år sedan.

Bland annat ska skelett har köpts från Indien och Kina.

– Jag tror inte någon reflekterade över det då. Det behövdes ett skelett på en skola, och då skaffade man det.

Det kanske finns något utöver anatomi som skolorna kan lära sig av skeletten i dag?

– Absolut. De här skeletten är kvarlevor från en tid som är över. Förr innebar det status och det var inget konstigt.

Maria Josephson, medicinhistoriker på Karolinska institutet.

Maria Josephson, medicinhistoriker på Karolinska institutet.

Peter Josephson