I mars flydde Halyna Dvorakovska, 37, med sina fyra barn och ett syskonbarn till Stockholm från Ukraina. Väl i Sverige anmälde familjen sig till Migrationsverket och fick ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
Halyna lyckades genom en kontakt i Stockholm snabbt ordna ett jobb på ett städföretag samt ett eget boende, en enrumslägenhet i Vårby. Lönen räcker dock inte till för att försörja hela familjen och hon behöver stöd från myndigheten för att klara sig.
– Jag tjänar 13 000 kronor i månaden och har en hyra på 9000. Pengarna som blir över är inte tillräckliga för att ge mina barn mat. Men Migrationsverket vill inte hjälpa mig med vare sig boende eller bidrag.
Olika stödformer
Flyktingar från Ukraina kan ansöka om två olika former av stöd från Migrationsverket: dagersättning och särskilt bidrag. När Halyna vänt sig till Migrationsverket om hjälp har hon fått svaret att eftersom hon valt att ta en anställning har hon inte rätt till några bidrag.
– Det är inte alla som har rätt till dagersättning utan man måste behöva det. Har man kommit till Sverige med en stor påse pengar ska man inte ha någon dagersättning, och jobbar man får man lön som man kan försörja sig med, säger Didzis Melbiksis, presskommunikatör hos Migrationsverket.
Bedömningen av ansökningar om bidrag är alltid individuell. Migrationsverket tittar på vilka tillgångar personen har, till exempel inkomst i form av lön och beslutar sedan om personen är berättigad till ekonomiskt stöd.
Nej till bostadsbidrag
Halynas barn är 6, 11, 12, 15 och 16 år gamla. Vad gäller barn- och bostadsbidrag är det Försäkringskassan som bestämmer.
– Den som kommer till Sverige och får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet omfattas inte av den svenska socialförsäkringen, därför har de varken rätt till bostadsbidrag eller barnbidrag. Däremot har de som arbetar rätt till sjukpenning, säger Anders Sims, Press- och redaktionschef på Försäkringskassan.
Från och med den 1 juli började Migrationsverket anvisa skyddsbehövande från Ukraina till kommunerna, som då övertog ansvaret för att ordna boendeplatser.
63 platser i Huddinge
Huddinge kommun anvisas 63 personer. Att kommunen får ett så långt antal beror på att det redan är många ukrainare som bor i Huddinge med eget boende. Kommunen uppskattar att det är omkring 900 personer. För Halyna är det viktigt att få bo kvar i Huddinge.
– Jag vill inte förlora mitt jobb och barnen har fått skolplats i Huddinge till hösten. Vi har precis börjat rota oss och vill inte flytta härifrån, säger Halyna.
När flyktingar behöver ett nytt boende ska de vända sig till Migrationsverket. Var i landet de erbjuds boende beror på var det finns lediga platser. När Halyna frågat Migrationsverket om hjälp med boende får hon svaret att enda alternativet är att skicka henne 400 kilometer norrut. Då blir hon av med sin anställning och får leva på ett bidrag som är mindre än hennes nuvarande inkomst.
– Det bästa för de barnen skulle såklart vara att stanna i Huddinge, men det går inte ihop med Migrationsverkets vision om att sprida ut flyktingarna i hela landet. Ambitionen är dock att man inte ska bli flyttad för långt ifrån och Migrationsverket har uttryckt att de tar hänsyn till etablering som arbete och skolplats. Så det är viktigt att framföra i sin ansökan, säger Frida Plym Forshell, gymnasie- och arbetsmarknadsdirektör i Huddinge kommun.