Föreningsstugan Solsäter var länge det enda huset i trakten. Vägen ut till halvudden vid Långsjön anlades av föreningsmedlemmarna och slutade vid Solsäter. I dag tronar det gamla huset majestätiskt över villaområdet.

Gunilla Grönkvist har varit medlem i Kulturella Folkdansgillet, som föreningen heter, sedan 1960 och kan allt om huset.

– Det startade som ett sommarhem för gillets medlemmar, många av dem dalfolk i förskingringen som ville komma ut ur staden som inte var så hälsosam på den tiden. Man köpte tomten 1916 och pengarna räckte sedan till själva huset.

Zorn öppnade plånboken

Efter taklagsfesten 1920 – som filmades av SF-journalen – var det tomt i kassan. En världsberömd konstnär blev en av räddarna.

– Man skickade sin sötaste dalkulla iförd folkdräkt till Anders Zorn i hans ateljé vid Södermalmstorg – hon kom därifrån med tusen kronor och löfte om tusen till när huset stod färdigt. Men det fick Zorn aldrig uppleva eftersom han dog innan dess. Så fick man också låna 25 000 från annat håll och kunde slutföra huset invändigt.

Om kåken är imponerande i sitt yttre är det än mer utstuderat interiört. Nationalromantisk stil med tydlig touch av Dalarna genomsyrar både inredning och fasta detaljer. En målad fris löper vid taket runt hela stora salen, som är folkdansgillets dansgolv. Den avbildar människans åldrar och är målad av Karl Dahlqvist och Jerk Werkmäster, sedermera kända konstnärer.

Miljonbygge i dagens penningvärde

Vi tittar in i flickornas sovrum på övre våningen. Här är stora platsbyggda våningssängar där man sover flera i bredd.

Kostnaden för hela husbygget gick på 90 090 kronor vilket i dag motsvaras av ungefär 2,5 miljoner.

– Det är en av de sakerna jag förundras av. Hur bar sig de här unga människorna åt för att åstadkomma det här? De måste ha varit väldigt företagsamma, säger Gunilla Grönkvist.

Träsnideri och dans

Kulturella Folkdansgillet äger alltjämt huset och använder det.

– På måndagkvällar träffas vi för handslöjd. I hallen på nedre våningen sitter tjejerna och stickar, syr och broderar och i källaren håller killarna på med träsnideri och sådana saker.

Självklart dansas det i stora salen. På tisdagar är det först barndans och sedan tar ungdomarna vid. Gunnilla förklarar att fyra–femåringarna dansar lite som de vill men när de blir äldre är det pardans som gäller.

– Onsdagar är det seniorer. Eller snarare veteraner, men vi kallar oss för seniorer, skrattar Gunilla. Ofta är det till levande musik med föreningsmedlemmar som spelar.

Så firar gillet 100 år av historia

– Vi firar en helg i augusti med festmiddag på Solsäter. Föreningens medlemmar är naturligtvis inbjudna, liksom andra inom folkdansrörelsen, kommunalpersoner vi har kontakt med och vändanslag från andra orter både inom och utom Sverige.

120 sittande personer får plats i stora salen, och det lär bli fullsatt i augusti.